LEDARE 31.8.2023 Mobiltelefonen är intressantare än boken. Det har Lotta-Sofia La Rosa kommit fram till i sina forskningar och studier. Hon disputerade kring ämnet för en vecka sedan och fokuserade då bland annat på ungas motivation att läsa skönlitteratur. Hon jämförde också den tryckta bokens betydelse i förhållande till mer moderna varianter som ljudböcker och digitala böcker. La Rosa kom fram till att unga tycker det är trist att läsa skönlitterära verk. Hennes forskning visade också att fyra av fem unga personer aldrig talar om böcker med sina vänner på fritiden. De vill använda sin lediga tid till annat, inte till att läsa böcker. Den åttonde september firas FN:s internationella läskunnighets dag. Kampanjen Read Hour uppmanar då alla att stanna upp och läsa under en timme. Just det här med att stanna upp och lägga telefonen ifrån sig eller att stänga av den helt, kräver en hel del av människan i dag. Det är inte bara unga som blivit fixerade av sina telefoner. Enligt Lotta-Sofia La Rosa bjuder telefonen med sina sociala medier och internet på en mer lockande värld än vad boken gör. La Rosa har ändå kommit fram till att det inte är boken och dess innehåll i sig som gör att unga inte vill läsa. Det handlar om motivation. De som har uppmuntrats till att läsa, till exempel av föräldrar eller lärare, kan ta till sig texter. De som inte har motivation att läsa lyssnar helst på en ljudbok. För några årtionden, då mobiltelefonen och internet inte fanns eller inte tog så stor plats i våra liv, var det papperstidningar och böcker som gav fritiden innehåll. Efter en lång arbetsdag landade många pappor i fåtöljen och gömde sig bakom en stor tidning. Generaliserar vi lite var det så att mammor läste veckotidningar och barnen böcker. Tiderna förändras och vi med dem, och det är helt naturligt. Men läskunnighetens betydelse får inte förringas. Att kunna läsa är en mänsklig rättighet. Den som inte kan läsa har svårt att utbilda sig och att klara sig i samhället överlag. Läskunnighet gynnar jämställdhet mellan könen, fred, utveckling och demokrati. Forskning har också visat att den som läser får ett större ordförråd och förmåga att uttrycka sina känslor med ord. Läsning bidrar till empatisk förmåga då vi kan leva oss in i karaktärers liv. Vi lär oss kritiskt tänkande då vi läser, vi blir allmänbildade och stressnivån minskar redan då vi läst i några minuter. Papperstidningens betydelse har under flera årtionden diskuterats och enligt de värsta scenarierna skulle den dö ut. Men på Nya Östis tror vi att särskilt en lokaltidning har stor betydelse också för unga läsare. De kanske inte läser alla artiklar men de bläddrar, läser rubriker, ser på bilder och reagerar då de känner igen kompisar på foton eller i sportens resultatlistor. Vi hoppas att ni är många som både läser och bläddrar i Nya Östis under många år framöver. Och vi uppmanar alla vuxna att på läskunnighetens dag ge en timme åt vår tidning tillsammans med barn och unga som står er nära. (Carita Liljendahl/NÖ)
0 Comments
LEDARE 24.8.2023 I morgon firar vi Lovisas namnsdag. Med tiden har programutbudet vuxit så att vi numera kan tala om att vi firar en Lovisavecka. I år inleddes den med att vi firade Pernådagen i söndags. Det är viktigt att även den dagen fortsätter leva kvar. Detsamma gäller Liljendaldagarna som firas i juni och återkommande evenemang under hela sommaren i Strömfors där bruksmiljön i år fått ett extra lyft. Alla ansåg ju inte att kommunsammanslagningen var bra. Många som bor i de kommuner som tidigare var självständiga, alltså Strömfors, Pernå och Liljendal, sade då att de aldrig kommer att kalla sig Lovisabor. De fortsätter säga att de bor i Liljendal, Pernå eller Strömfors, och det är bra så. Helt klart är det att en identitet inte kan suddas ut bara för att kommungränser ritas om. Sammanslagningen ledde också till att samhörighetskänslan förstärktes i många byar och invånarna där började allt mer värna om att hålla kvar de traditioner som hade skapats genom åren. Att hålla fast vid traditioner behöver ändå inte betyda att allt år efter år görs på samma sätt. Traditioner kan och ska förnyas så att de lever med i sin tid och erbjuder dagens invånare något meningsfullt. Därför känns det i år naturligt att fira Lovisadagen på nya Drottningstranden. Området, konstverken, Kronoparken, Kronobron och spången genom vassen förtjänar en officiell invigning där alla Lovisabor som så vill nu har möjlighet att vara med. Områdets lekpark har också blivit mycket populär. Det vi nu hoppas att kan ske inom kort är att den ringas in av ett staket. Det lockande havet ligger nära för nyfikna barn. Så småningom hoppas vi att också det stora tomma fältet som består dels av asfalt, dels av grus, och som utgjorde område för mässutställarna och restaurangerna, kan snyggas upp på något sätt. Efterhand byggs där förmodligen flera hus, av vilka ytterligare ett radhus kanske är det första att förverkligas. Vare sig där byggs hus eller inte måste området redan nästa sommar vara uppsnyggat, eventuellt med flyttbara planteringar och ett tydligt stråk för fotgängare och cyklister. Såsom ytorna nu ser ut är de ingen fröjd för ögat. Vi har orsak att gratulera Lovisa för mycket. Bostadsmässan blev en framgång. Den kostade mycket för staden men Lovisa fick också en enorm publicitet som inte går att mäta i pengar. Lovisa är en trivsam stad, allt fler människor hittar hit och inser att de hittat en pärla. Här finns nästan året om något att göra för var och en. Då Nya Östis i sin Facebookgrupp frågade vad som är det bästa med Lovisa nämnde Mia Aitokari att Lovisa har ett enormt kulturellt utbud på olika håll inom stadens gränser. ”Man hinner inte med allt som sker. Lovisa är en kulturstad med Lovisa Historiska Hus och Sibeliusdagarna på kommande”. Vi får hoppas att Lovisa kan surfa vidare på den fina våg som uppstod den här sommaren. Låt inte livet stanna upp så att affärer och restauranger måste stänga. Lovisa får gärna vara en lugn och liten stad men det betyder inte att den behöver gå helt i ide till hösten och vintern. (Carita Liljendahl/NÖ) LEDARE 17.8.2023 Det är augusti och kvällarna blir allt mörkare. Alla gator och gränder är inte upplysta, inte alla gårdar eller allmänna platser heller. Det är bra att inte utsättas för ljusförorening och energi ska vi spara, men ibland känns det inte tryggt överallt. Belysning som slår på med hjälp av rörelsedetektorer är då en bra lösning. I kvällens skymning och i nattens mörker görs inbrott och olika former av ofog. Skolgårdar och omgivningarna kring dem är några av många platser som har börjar kännas allt otryggare i Lovisa. Det har staden reagerat på, bland annat har några övervakningskameror och högtalare installerats och fler torde det bli. I och för sig är det trist att konstatera att sådana behövs, men om ingenting annat hjälper för att få bukt med problemen är det bara att acceptera att just nu kräver läget de här åtgärderna. Varför det är så vanligt med förstörelse i dag och varför fenomenet ofta bemöts med axelryckningar är sedan en annan fråga. Har vi gett upp, tror vi att det inte längre går att göra något för att riva upp detta ogräs med rötterna? Vad kan en enskild invånare göra för att hindra ofog utan att ta lagen i egna händer? Det är inte bara ungdomar som skapar otrygghet, klottrar och förstör eller som har oljud om nätterna. Vuxna människor kan också få olika former av raseriutbrott och bete sig okontrollerat. Har det alltid varit så här? Utsattes allmän egendom också för trettio-fyrtio år sedan för olika former av ofog? Eller har de bakomliggande orsakerna till behovet att förstöra, eller att skrämma människor, ändrat karaktär? För visst gjorde ungdomarna värre saker än bara pallade äpplen förr i tiden eller spelade med harts på björntråd utanför någons fönster? Lojo stad har för avsikt att minska på ofoget genom att utlova en belöning till personer vars tips leder till att de som förstört allmän egendom kan gripas. Enligt stadsdirektör Pasi Perämäki förorsakar ofog av olika slag staden utgifter på några tiotals tusen euro årligen. Det handlar om fönster som söndras, toaletter som klottrats ner, redskap som söndrats på lekplatser och så vidare. När bostadsmässans område nu har öppnats för allmänheten är många oroliga för att den nya gångbron, spången eller lekplatsen ska utsättas för ofog. Det är tillräckligt sorgligt med fågelavföringen som redan blivit ett problem på piren. Om människan med avsikt förstör det nya på området känns det sanslöst och onödigt. Vi får hoppas att vi inte behöver se en våg av ofog under hösten, men om du ser något så tveka inte att anmäla det. Kontakta staden eller polisen, eller ägaren till en byggnad som blir utsatt för förstörelse. Kollektivt ansvarstagande behövs när stadens och myndigheternas resurser till allmän övervakning har minskat. Om också Lovisa i framtiden kan utlova belöning åt den som ger tips som leder till att förövare grips är det bra, och ännu bättre om de som gjort sig skyldiga till brott sätts att reparera skadorna eller att betala ekonomisk ersättning. (Carita Liljendahl/NÖ) Glada vi till skolan gå, glatt vi le och sjunga... Än vi ha vår barndomstid, än så har vårt hjärta frid.
Visst önskar vi att det kunde vara som i sången för alla barn som ska börja skolan den här sensommaren. De ska få gå till skolan glada i hågen, förväntansfulla inför allt det nya de ska få lära sig. Inget barn ska behöva gå dit med magknip förorsakat av oro för att inte passa in, eller med en känsla av att inte kunna prestera tillräckligt. Ingen ska heller behöva vara rädd för att bli mobbad och utstött. Barn ska få vara barn så länge som det är möjligt, även om en kommande vuxenvärld gör sig påmind genom det allvar som skolstarten trots allt innebär. I Åbo Underrättelser skriver prästen Marith Leppäkari Lindberg att det är viktigt att hantera förväntningar på ett bra sätt då vi vill skapa en positiv start på skolåret. ”För eleverna är det viktigt att förstå att det är helt normalt att känna en blandning av känslor inför skolstarten och att man får vara nervös” skriver hon. Läsåret inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen börjar tisdagen den 15 augusti i Lovisa. Under många år har frivilliga sett till att de första dagarna är trygga i trafiken då vakter med reflexvästar funnits på plats vid korsningar där trafiken är livlig. Den insatsen har varit viktig. Vi hoppas att den får en fortsättning och att bilister alla dagar är uppmärksamma i trafiken, inte bara några dagar kring skolstarten. Vardagstrygghet skapas i vissa skolor också av en skolmorfar eller en skolmormor. Den yngsta och den äldsta generationen kommer varandra nära och det är särskilt viktigt för barn som kanske inte har mor- eller farföräldrar i livet eller också bor de långt borta. Allt fler skolor borde få ha vuxna som stöd både på raster och under lektioner. Vuxna som är där någon timme då och då ger också stöd till lärarna. För lärarna får vi inte heller glömma bort. Skolstarten kan också för dem kännas spännande och skapa stress. – Det pirrar inte bara i magen för höstens nya ettor, vi har många nya lärare som går till sitt första jobb i dessa dagar. Att de ska trivas i yrket och stanna kvar i branschen är jätteviktigt för kvaliteten på vår utbildning. Med tanke på att så många som var tredje lärare i Svenskfinland överväger att byta bransch måste vi stärka yrkets attraktionskraft om vi vill ha lärare i framtiden också, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL i dagens NÖ. De kommande dagarna är således fulla av förväntningar men också av frågetecken. Alla vill ha minst en kompis i skolan, alla vill nå resultat och alla vill trivas. Kanske en tumregel kunde vara att vi kommer långt om vi lär oss se varandra, uppmuntra, tacka och hälsa på varandra. (Carita Liljendahl/Nya Östis) Efter några gyllene år för skogssektorn tycks förutsättningarna för en konkurrenskraftig verksamhet ha försämrats. Stopp på virkesimporten från Ryssland och nya EU-förslag gällande restaurering och kolsänkor väcker oro för tillgång och pris på skogsråvara.
Skogsindustrin står för nästan en femtedel av våra exportintäkter. Volymerna exporterat tidskrifts- och finpapper har gått kraftigt ner och Näringslivets forskningsinstitut Etla förutspår att pappersindustrins produktpriser sjunker från den nuvarande goda nivån med åtta procent 2024. Kartong har under de senaste åren intagit platsen som skogsindustrins viktigaste exportvara. Den ryska andelen av virkesimporten sjönk i fjol från tre fjärdedelar till en fjärdedel. Industrin har anskaffat mest björkmassaved från Ryssland, eftersom den inhemska tillgången på björk varit knapp. Bortfallet från öster ledde till att exporten till Finland från Estland och Lettland i fjol ökade kraftigt. Importen från de baltiska länderna är synlig också i östra Nyland och Kymmenedalen. Flödet av virke till hamnarna i Kotka och Lovisa har vuxit våldsamt. Varje vecka går det sedan början av maj ett, ibland två godståg från Valkom mot Lahtis. Det är en imponerande syn när 24 vagnar med sammanlagt 1 500 kubikmeter björkmassaved och ibland asp, tuffar genom bygden. Hamnen i Kotka tar troligen emot betydligt mera virke jämfört med volymerna till Lovisa. Redan i fjol ökade mängderna till Kotka med över 40 procent, men det är svårt att från hamnarna få tidsenlig information. Transporterna betraktas som affärshemligheter. Att Stora Enso stänger cellulosafabriken i Sunila innebär ett bakslag för skogsbruket i östra Nyland. En stor del av barrmassaveden från våra trakter har levererats till Sunila. Knappheten på råvara har lett till att virke köps även till dyrare priser, som ytterligare fördyras av långa transporter. Partier importerades ifjol också från Latinamerika och Afrika. Nästan 20 procent kom 2022 från närbelägna Sverige. Priset på all importerad massaved steg i fjol med tiotals procent jämfört med 2021. Ur skogsägarnas synvinkel är den nya situationen inte enbart bekymmersam. Knapphet på råvara och en god efterfrågan på slutprodukter brukar leda till stigande priser. Detta har redan märkts. Men till syvende och sist sitter skogsindustrin och skogsägarna i samma båt; utan en livskraftig skogsindustri som har god köpkraft kan inte skogsägarna vänta sig lockande virkespriser i framtiden. Trots en svacka är skogarnas tillväxt på en historiskt hög nivå. Förutsättningar att förse industrin med tillräckliga volymer inhemsk virkesråvara är goda. Men det gäller att slå vakt om skogsvården. Tillväxten kan ökas markant genom plantering av ny skog och god skötsel av unga bestånd. Och därtill måste tillämpningen av EU:s restaurerings- och biodiversitetsregler i framtiden ske enligt vårt eget, goda skogskunnande, inte utgående från schablonmässiga direktiv från Bryssel. (Jan Heino/NÖ) Ett före detta kommunhus, en stationsgård eller en gammal folkskola står tom. Kommunens administrativa tjänster har flyttat till en annan lokal, tågen har slutat gå och elever har flyttats till större skolenheter. Kan det här vara början på något nytt?
Det är inte ovanligt att privatpersoner flyttar in i gamla skolor och renoverar byggnaden till ett hem för familjen. Stationshus har fått liknande nya liv och även ett gammalt kommunalkansli kan bli ett nytt hem. Men i innovativa lilla Pyttis blev det ett kulturhus för två år sedan. Vesa Ristimäki, en tungviktare inom evenemangsbranschen, såg tillsammans med sin partner Netta Norro framför sig hur det gamla kommunhuset kunde få ett nytt liv. Ristimäki och Norro blev bekanta med dåtida kommundirektören i Pyttis, Jouni Eho, som uppmuntrade dem att bekanta sig närmare med byggnaden. Resten är historia, om än inte någon väldigt gammal sådan. På bara två år har kulturhuset i Pyttis etablerat sig bland annat som en populär och charmig utescen för sommarkonserter. Bland de första att uppträda där var Pepe Willberg och Neljä Ruusua. I år har scenen gästats av Vesterinen och Happoradio och på kommande är J Karjalainen. Ifjol försökte arrangörerna boka in Juha Tapio men det lyckades först den här sommaren. – Jag har hört mycket gott om den här konsertplatsen via andra artister och är glad att äntligen få vara här, sade Juha Tapio i lördags. Det krävs inte alltid stora arenor för att skapa stämning, tvärtom. En gård bakom ett gammalt kommunhus fungerar lika bra. Inne i huset visas ibland utställningar och där serveras mat vid udda möblemang och på efterrättens silversked kan du hitta ett monogram. I bussen på väg till konserten i lördags var det ändå imponerande att se de stora skyltarna längs vägen. En för upplevelsecentret Aeronautica Arena och en annan för flygfältet. Plötsligt breder en stor landningsbana ut sig i skogslandskapet. I Pyttis tycks allt vara möjligt. Visst lämnas besvärsskrifter in även där, både för flygfält och planerade semesterbyar. Men med två centrum i kommunen, Pyttis kyrkby och Broby, känns det ändå som att något litet blivit stort, samtidigt som lantortsidyllen bevarats. Lovisa är större än Pyttis både till areal och invånarantal sett. Men Lovisa är ändå ingen stor ort. Nu har vi bostadsmässan som verkligen har satt staden på kartan. Nya Östis har tidigare skrivit att Lovisa ska snegla på Pyttis och ta exempel därifrån, och vi hoppas att påbörjat samarbete i olika former fortsätter. Den som är liten kan mycket väl ha stora visioner, av vilka många går att förverkliga med envishet, god vilja, talkoanda och kanske även med en portion tur. (Carita Liljendahl/NÖ) LEDARE 13.7.2023 Hem är ett känsloladdat ord. I sitt invigningstal på bostadsmässan 2023 utsåg minister Anders Adlercreutz ordet ”koti” till det finska språkets vackraste ord. Han avslutade sitt tal med att säga: ”Välkomna hem.” Adlercreutz talade uttryckligen i egenskap av arkitekt, men påpekade att de två rollerna går bra ihop för att de har mycket gemensamt. Han sa att när han kom till Lovisa ställde han ministerportföljen åt sidan och satte arkitektmössan på. Med värme talade han om hemmets betydelse, han är ju själv fembarnspappa. − Vi började resa väggar och tak. Vi byggde ett skydd och hjälpte varandra i det arbetet. Vi organiserade oss för att arbetet skall gå bättre. Vi lärde oss olika saker så att vi bättre skall kunna hjälpa varandra. Han underströk att när vi bygger, så bygger vi drömmar och hem, men att vi samtidigt inverkar på vår planet långt utöver byggplatsen. Själv bygger han helst i trä, han säger att när vi tar trävirke ur skogen är det bra att använda det så att användningen är långvarig. Ett hem är just sådan användning. Ett välbyggt hem kan se ut på otaliga sätt, de individuella behoven skall få synas, sa Adlercreutz. − Ett hem är ett hem för att det är ditt. För att det uppfyller dina behov. För att det ger dig trygghet och ro, utrymme att förverkliga dina drömmar. På bostadsmässområdet finns en imponerande mångfald. Här finns byggnader för en eller flera generationer. Här finns spartanska ettor och vidlyftiga villor. Byggnader i trä, byggnader i sten. De är olika för att vi är olika. Ett namn är ett omen, ”nomen est omen” visste man redan i det gamla Romarriket. Namn på orter och platser väcker känslor och skapar bilder, redan på ett omedvetet plan. Bostadsmässan visar prov på namn med mångdubbel innebörd: Villa Havet, Villa Kungen, Wisdomehouse – hur kan det se ut i Villa Kungen på Drottningstranden? Hur bor Visdomen? Kungsdammen, Solhem och Rosenkulla är namn på hem som nyligen var med i det viktiga lokala evenemanget Öppna trädgårdar i Lovisa. De är fina exempel på hem där trädgården och namnet är en viktig del av hemmet. Drottningstranden väcker förväntningar på något som passar också en drottning, Rosendal skapar bilder av skönhet och doftande rosor, men vilka bilder föds av ett namn som Gråberg? Färgen är ju en blandning av vitt och svart, beskrivs i färgpsykologin som ”lite av en neutral, tråkig och obeslutsam färg” samtidigt som den sägs stå för ”lugn och elegans”. Bostadsmässan på Drottningstranden och Öppna trädgårdar över hela Lovisa ger förslag och idéer för snart sagt alla tänkbara hem och vardagsbehov. De nya hemmen i den nya stadsdelen är några tiotal, de befintliga många tusen. Gemensamt för alla kunde vara ”egen härd är guld värd.” (Nina Björkman-Nystén/NÖ) LEDARE 6.7.2023 Planeringen och byggandet av bostadsmässan i Lovisa har varit en långkörare med otaliga turer i stadens beslutande organ från och med att staden 2018 fick klartecken av andelslaget Finlands Bostadsmässa. Mässan har under de här åren som bekant haft både sina förespråkare och belackare. Också bland Nya Östis läsare har det funnits delade åsikter. En del har tyckt att bostadsmässan tagit alldeles för mycket resurser av kommunala medel medan andra gärna skulle ha sett mera aktivitet berörande mässan. Oberoende de egna preferenserna är bostadsmässan nu här. I morgon, fredagen den 7 juli, är det dags för öppningsceremonierna och sedan är det full rulle en månad framöver. Fjolårets bostadsmässa i Nådendal lockade över 110 000 besökare. Med tanke på de goda kommunikationslederna till huvudstadsregionen är liknande besökarsiffror för Lovisamässan ingen omöjlighet. Det är inte bara Drottningstranden som görs redo för mässbesökarna. Hela stadskärnan är nu redo att ta emot dem. I och med att Strömfors bruk är ett kompletterande mässobjekt får vi hoppas att litet av den goodwill Lovisa som besöksobjekt nu upplever också smittar av sig till Bruket. För ett rejält uppsving innebär nog mässan både för stadens image och för företagarna i Lovisa som många satsat stort inför mässan. Det här både med mångdubblade kundplatser och ett utvidgat utbud. Många privatpersoner har också tagit möjligheten tillvara att få litet extrainkomster bestående uthyrning av rum och bostäder. Ett initiativ för att göra Lovisa stadskärna festfint rapporterade Nya Östis om i förra veckans nummer. Det är gruppen Loviisan CITYryhmä med Ann-Britt Felin-Aalto och Nina Riikonen. De har arbetat för att göra besökarnas upplevelse i Lovisa så positiv som möjlig. Gruppen har bland annat åstadkommit en festflaggning i samarbete med företag och föreningen Lovisa Företagare. Mera skräpkorgar, bänkar och blommor i samarbete med Lovisa stad samt tagit initiativ till gatukonst i centrum av Lovisa. Ett stort utbud av konserter och andra uppträdanden hålls också under den kommande månaden samt paneldiskussioner om aktuella ämnen på Skeppsbron som ordnas av Lovisa företagare. När nu staden gjorts festfin inför bostadsmässan är det skäl att minnas att det här inte enbart berör mässbesökarna. Det här berör hela Lovisanejden som får ta del av en sommar full av möjligheter och underhållning. Med ett evenemang som dagligen lockar tusentals besökare är det rätt så uppenbart att också Lovisaborna gynnas när åtminstone en del av mässbesökarna besöker staden utöver mässområdet. De flesta av de åtgärder som har gjorts för att piffa upp stadsmiljön torde dessutom bli kvar för Lovisaborna att njuta av också framöver när mäsståhejet är över och vardagen tar vid igen. (Marit Björkbacka/NÖ) LEDARE 29.6.2023 Vädret har alltid fascinerat människan. Vi människor talar gärna om vädret. Kanske för att det är ett slags gemensam nämnare för oss alla, något som det är lätt att tala om. Har vi inga andra samtalsämnen då vi möter grannen på gården eller en halvbekant person på torget så kan vi alltid tala om vädret. Nu har det redan under en längre tid varit extremt torrt i markerna och de flesta väntar på några dagars ihållande regn. När den här texten skrevs hade det kommit drygt tio millimeter regn i Lovisa centrum. När du läser texten har du förhoppningsvis där du bor fått mycket mer än så. Naturen törstar efter regn. När våren och sommaren äntligen kommer är det ändå helt naturligt att vi helst har soliga och varma dagar. Barnen vill leka och stoja utomhus, bada i sjöar och hav. Vi vill grilla och njuta av långa ljusa sommarkvällar. På vintern tänker vi sällan på vare sig myggor och knott eller getingar och fästingar. Vi glömmer de blågröna algerna som sätter stopp för simturerna och de fuktiga nätterna då temperaturen inte understiger tjugofem grader och lakanen klibbar fast i våra kroppar där vi vältrar sömnlösa i våra sängar. Dessvärre glömmer vi också vad det betyder då meteorologiska institutet utfärdar varning för gräsbrand från mars till maj, och efter det varning för skogsbrand. En cigarettfimp slängs inte ordentligt, en gnista flyger iväg från utomhusgrillen och får fäste i torr vegetation. Vårt oförsiktiga agerande kan få katastrofala följder. De här varningarna gör vi klokast i att verkligen ta på allvar. Allt som har med vädret att göra fascinerar ändå. När regnet kommer fylls Nya Östis Facebookgrupp av kommentarer om vem som har fått regn, hur mycket och var. Det är trevlig läsning och diskussionen är ett slags kitt som håller medlemmarna samman. I en värld som är brutal och där olika skeenden är helt oförutsägbara känns det tryggt att kunna tala om just vädret. Vilka strategiska steg som är följande för Wagnergruppen, Ryssland och Ukraina kan vi inte styra. Vädret kan vi inte heller styra, men vädret är – trots att det också kan ta mycket oväntade vändningar – ett naturfenomen. Detsamma kan man inte säga om människans ondskefulla gärningar gentemot varandra. När vi nu har en vecka kvar till Den Stora Dagen, fredagen den sjunde juli, då portarna till bostadsmässan öppnar, lever förhoppningarna om ett bra väder vidare. Gärna sol, lagom temperatur på drygt plus tjugo grader, kanske en fläktande bris från havet. Ska det regna får det gärna göra det om nätterna. Mardrömmen vore antingen ihållande regn under flera veckor, då gräsmattor och gårdar till husobjekten förvandlas till lervälling, eller stekande hetta utan en droppe regn på fem veckor. Det är så bra att människan inte kan styra vädret, men tala om det, det vill och får hon göra. (Carita Liljendahl/NÖ) Text: Carita Liljendahl
Midsommaren är strax här. Den ljusaste tiden på året, enligt många också den härligaste tiden. Men alla tycker inte så, det finns många som lider av ljusa nätter. Värmen och torkan som hållit oss i sitt grepp ett par veckor är också påfrestande. Fastän vi lovat oss själva under mörka och kalla vinterdagar, särskilt då snön vräkt ner flera dagar, att vi inte ska klaga då sommaren äntligen kommer, så glömmer vi fort hur det var några månader innan. Sommaren är kort, och just nu särskilt intensiv i Lovisa med omnejd. Efter hembygdsmarknaden i Kycklings i Lappträsk och Bluegrass i Strömfors följde evenemanget Öppna Trädgårdar och Liljendaldagarna. Konserter och utställningar avlöser varandra. Utbudet ökar dag för dag och snart har vi bostadsmässans öppning. Efter den sjunde juni är troligen inte mycket sig likt i Lovisa. Det blir intressant att se om över 100 000 personer besöker vår stad under fem veckors tid. Är det liv i luckan alla trettioen dagar som mässan pågår, eller får vi uppleva lugnare stunder då gator och torg inte är fulla av människor och bilar? Sommaren 2023 är på många sätt en så kallade Super-Sommar i Lovisanejden. För Nya Östis redaktion utgör programutbudet en särskilt stor utmaning. Understödsföreningen för Nya Östis ger ut en tidning i veckan, vilket betyder att vi har fem tidningar under mässveckorna. Antalet sidor som redaktionen har kapacitet att producera är begränsat, så att hinna vara med överallt blir en omöjlig ekvation. Vi har genom åren alltid strävat till att ge service på alla nivåer, vi vill vara tillgängliga och tillgodose läsarnas önskemål om innehåll. Vi fortsätter med det, inom ramen för de resurser vi har. Och uppmana även fortsättningsvis er läsare att skicka in bilder och korta texter från evenemang ni deltagit i och där ni ser att Nya Östis inte varit på plats. Det är troligen inte bara Nya Östis redaktionella team och övriga medarbetare som känner att det den här sommaren händer lite väl mycket. Samtidigt som det är härligt att utbudet av aktiviteter är stort och mångsidigt, så att det erbjuder något åt var och en, kan det också skapa press och en känsla av otillräcklighet. Vi vill se så mycket som möjligt, vara med överallt, uppleva sommaren med alla sinnen. Vem vet när vi åter står inför nya nedstängningar i samhället, fastän pandemiåren nu känns avlägsna. Kanske det ändå inte är någon idé att ta ut bekymmer i förväg. Om vi lever i nuet och alltid gör så gott vi kan ska det räcka till. Vi tar några djupa andetag och vet att världen inte går under om Nya Östis som tidning, eller om du som läsare, inte hinner vara med allt. Midsommarhelgen ska också vara en tid för samvaro, reflektion och vila. Låt oss njuta av helgen och av sommaren i sig. Med rätt att dra oss undan då tempot blir för högt. Glad midsommar! |
Kategorier
Alla
Arkiv
April 2024
GDPR
|