LEDARE 11.8.2022

Tisdagen den 16 augusti är det åter dags för skolstart i Lovisanejden. Det är en spännande och för de flesta även en glad dag att se fram emot. Men för många innebär dagen också en gnavande oro. Hur ska jag orka med alla prestationskrav? Mobbningen som jag blev utsatt för läsåret innan, fortsätter den? 

Det här upplevs inte bara av barn och unga, även en del vuxna som jobbar i skolorna kan bära på samma känslor.

Något annat som skapar osäkerhetskänslor och oro är bristen på behöriga lärare. Inger Damlin som är förbundsordförande för Finlands svenska lärarförbund, FSL, säger att det är ovanligt många skolor som de sista dagarna inför skolstarten desperat ropat efter personal. De här ropen är inte på något vis regionala utan hörs från alla delar av Svenskfinland. 

Damlin tillägger att förbundet dessutom har noll koll på tillgången av lärare. ”Vi har ingen aning om det finns tillräckligt med utbildade lärare eller om de med rätt utbildning ens jobbar i lärarbranschen. Vi har ingen regelbunden prognostisering, utan vi står plötsligt och oväntat inför ett brett rop på lärarkraften” skriver hon på förbundets webbplats. Planerna på ett lärarregister, ett prognostiseringsinstrument, måste rulla vidare för jämlikhetens skull och för kvalitetens skull. Alla har rätt till en behörig lärare. 

Särskilt svårt har det visat sig vara att värva behöriga matematiklärare. I dagens gymnasiestudier är matematiken ett vägande ämne. Damlin säger att allt fler studerande väljer den långa matematiken som har många kurser. Kombineras den utvecklingen med matematiklärarbristen är det ingen munter vardag lärarna möter.
 
Utbildningen i vårt land står alltså inför stora utmaningar, inte minst inom de svenskspråkiga skolorna. Det här i kombination med att läraryrket numera inte känns lika attraktivt som förr, och att lönen borde höjas rejält, bidrar till att marken börjar skaka under hela det fundament som utbildningssystemet utgör.

Varje lärare behöver enligt utbildningsstyrelsen i dag också grundläggande kunskaper om sociala medier, eftersom de utgör en central del av kommunikations- och samarbetskulturen. Unga tillbringar mycket tid på sociala medier, och för de vuxna gäller det att hänga med i utvecklingen. 
Skolan ska vara en trygg plats för alla, såväl för vuxna som för barn. Det handlar om att ingen mobbning får förekomma, vare sig via nätet eller ute på skolgården. Men trygghet innebär också visshet om att på alla nivåer, från småbarnspedagogik, via förskolan och genom den grundläggande utbildningen vidare till andra stadiet och eventuella högskolestudier, faktiskt få den utbildning som ska bära människan framåt i livet.
 
Vi önskar alla en riktigt god start på det nya läsåret. Låt oss ta hand om varandra. (Carita Liljendahl/NÖ)​

LOVISA Lagbygget inför innebandyns Finlandsserie börjar vara färdigt inom Lovisa Tor. Några killar har aviserat att de inte fortsätter spela med Tor, men på plussidan finns en del intressanta namn.

– Så här långt tycker jag det ser riktigt bra ut, sammanfattar Mikael Forstén, innebandysektionens ordförande.

Ett stort jobb när det gäller kontakt med spelare har gjorts av Ray Backman. Själv är han anspråkslös och säger att han varit ”på sidan om” innebandyn under fyra år, men att det känns bra att vara med igen och kunna hjälpa Lovisa Tor.

– Jag har försökt hitta den typ av spelare som tränaren önskat, menar Backman. Det börjar se bra ut, även om vi just nu har ganska många som dras med sjukdomar.

Som huvudtränare fortsätter Pekka Palomäki och han lyfter fram det arbete som Backman gjort.

– ”Backe” har lyckats hitta killar som passar in i laget, säger Palomäki. Nu gäller det för oss att komma igång med gemensamma träningar, en stor del av sommaren har handlat om att ”hålla igång” på egen hand.

Från vårens lag, som var snubblande nära att ta sig upp till division ett (divari), fortsätter de allra flesta. Endast Matias Palm, Arttu Vuorela samt målvakten Olli Härkänen har meddelat att de inte står till förfogande. Med i årets trupp är inte heller Ronny Blomqvist. (Benny Liljendahl/NÖ)

Läs mer i Nya Östis torsdagen den 11 augusti 2022.

Några intensiva dagar återstår av bostadsmässan i Nådendal, portarna stängs söndag kväll. Därefter är fokus på Lovisa, mässans portar öppnas på Drottningstranden den 7 juli nästa år.

NÅDENDAL Lovisa stad har haft tio personer på jobb på mässan i Nådendal, fördelade så att det har funnits två eller tre personer i varje skift.
​
− Ibland har det varit väldigt intensivt, besökarna är många och positivt intresserade. Det finns massor som har besök på bostadsmässor som hobby, säger Camilla Stenvall, informatör för Bostadsmässan i Lovisa. ”Huisigt” trevligt, beskriver hon.

Vid en jämförelse mellan mässområdena i Lovisa och Nådendal drar Lovisa det längre strået särskilt när det gäller närheten till havet och närheten till stadens centrum.
​
− Nådendals mässområde ligger visserligen nära vatten, men det är god bit att ta sig till havet. Avståndet till stadens centrum är 7 kilometer.

En betydelsefull likhet vill Camilla Stenvall särskilt poängtera:Det är förbjudet att spränga, annat än för husgrunder. Naturen ska i görligaste mån lämnas orörd.

−  Spara det naturliga, säger de i Nådendal. Det är lika hos oss. (Nina Björkman-Nystén/NÖ)

Läs mer i Nya Östis torsdagen den 11 augusti 2022.

​

Lovisa är inte för litet för att ha två tidningar. Nya Östis och Loviisan Sanomat har bägge hittat sin nisch och de har olika profiler, säger Stefan Holmström.

LOVISA Stefan Holmström har nu varit chefredaktör på den finska lokaltidningen i knappt två veckors tid. Officiellt inledde han sitt värv den första augusti. Då han ser på de små lokaltidningarnas roll, eller på papperstidningens framtid överlag, säger han att den största faran utgörs av att människor helt tappar intresset för att läsa tidningar.

– Därför är det viktigt att vi kontinuerligt tänker på innehållet och vad som är viktigt för läsarna. Jag har funderat mycket på hur den gamla traditionella läsaren ser ut och vilka är de nya människorna i Lovisa, vilka är de som bor här ibland och som jobbar på distans? Hur ser de på Loviisan Sanomat?

Han har inte som ny chef kommit med någon programförklaring och inte kastat fram några stora utvecklingsidéer. Han började jobba på Loviisan Sanomats redaktion den 13 juni i år. Då var han allmän reporter och följde vid sidan om chefredaktören Arto Henrikssons jobb för att bitvis sätta sig in i alla rutiner.

Eftersom Arto Henriksson varit chefredaktör för Loviisan under tjugofem år är mycket med tidningen förknippat med honom som person. Stefan Holmström vill ta med sig allt det goda som skapats under Henrikssons tid, men samtidigt också skapa en helt egen profil. (Carita Liljendahl/NÖ)

Läs mer i Nya Östis torsdagen den 11 augusti 2022.

​LOVISA Gunborg Hagner från Lovisa har fungerat som utevän för seniorer från och med 2014 då hon under en parkgymnastiktimme kom i kontakt med stadens konditionsskötare Katja Marttila-Meriaho. Hon tyckte att Hagner kunde passa bra som utevän och Hagner trivs sedan dess bra med sina seniorvänner. 
 
Hagner har tre seniorvänner som hon varje måndag går ut och promenerar med. Hennes fjärde seniorvän gymnastiserar hon med i servicehuset Esplanads konditionssal eller i seniorens eget rum. 
 
– Jag brukar hålla en vecka semester per år. Vi går ut i väder som väder. Promenaderna tar mellan en halvtimme och 45 minuter beroende på seniorvännens kondition för dagen, säger Hagner som trivs med att vara utevän. 
 
Det känns bra för henne att kunna erbjuda seniorer möjlighet att vistas ute och röra på sig. Och visst utgör promenaden en guldkant i seniorernas vardag. 
 
Den här morgonen är det Kaj Rosqvist från servicehuset Esplanad som står först i tur för en promenad. 
 
– Morgonstund har guld i mund, intygar Kaj Rosqvist som har bott på Esplanad sedan 2017 och haft Hagner som utevän sedan dess. 
 
Rosqvist är hemma från Sarvsalö och han uppskattar stort möjligheten att promenera med sin utevän. (Heidi Hurmerinta/NÖ)
 
Läs mer i Nya Östis torsdagen den 11 augusti 2022.
​

​Nya Östis serie ”Våra byar” presenterar en del av de många fina byarna som finns i Lovisa och Lappträsk. I Nya Östis den 11 augusti kan ni läsa mer om Hommansby i Liljendal. 

LILJENDAL Hommansby hade ett eget andelsmejeri mellan 1892–1972. Byn fick telefoncentral 1898, vilken förnyades 1913 och blev navet i telefonkommunikationen mellan Lovisa och resten av landet ända fram till automatiseringen 1953.

Trots föreningen Fyra byar NOAKs och bybornas kamp att bevara skolan stängdes skolan 2008 och skolhuset är nu i privat ägo. Nästan alla ortsbor har i något skede antingen varit elever i skolan eller nyttjat skolans lokaler. Skolan har gett minnen för livet och bidragit till att knyta samman byarna ute på landet.

Anette Mimer Sjöblom är född i Hommansby. Familjen flyttade till Sverige våren då Anette gick på första klass.

 – Varje sommar vistas vi i barndomshemmet, mitt på prärien. Här finns min historia, släkt, vänner, barndomskamrater och grannarna känner mig. När jag kommer till Hommansby är det hem jag kommer, det är byn, huset, platsen och det känns som jag aldrig vill fara härifrån. Trots att jobb och hem finns i Stockholm, säger Anette.

Till familjen hör maken Markus, 16-åriga sonen Albin och de vuxna sönerna Lino och Felix som har egna familjer. Både Anette och Markus har delvis haft möjlighet att distansjobba i Hommansby under pandemin.

– Specifikt för Hommansby är de öppna vidderna, åkrarna omkring huset och de vackra solnedgångarna. Här är det också typiskt att hälsa på alla man möter och jag har lagt märke till att nyinflyttade tas väl emot, säger Anette. (Heidi Hurmerinta/NÖ)

Läs mer i Nya Östis torsdagen den 11 augusti 2022.

Skolstarten är snart här med allt det innebär. Nya Östis har pratat med de blivande första klassarna Alma och Maya om hur det känns att börja skolan. 

PERNÅ Augustisolen värmer skönt. Kattungarna Rosa och Saga visar upp sina akrobatikkonster i den lummiga trädgården. Hunden Molly tar en vilostund i skuggan av äppelträdet. På familjen Nyqvists gård i Tetom finns får, höns, katter och en hund. Lite längre bort från gården finns bin, varifrån familjen får färsk och egen honung.  

Almas pappa David och ettåriga sonen Ludvig sysslar i trädgården. Kompisarna Alma och Maya leker med djuren på gården. Flickorna har varit vänner länge och trivs tillsammans. Snart börjar de första klass i Forsby skola. 

− Det känns nog lite ledsamt att sommarlovet snart är slut, säger Alma. 
​
Hur känns det att börja skolan? 

− Det ska bli roligt och att få träffa alla kompisar igen. Vi är bekanta från tidigare då vi gått i samma förskola, säger Maya. 

Alma inflikar att det nog känns lite nervöst då allt är så nytt. 

− Jag kan redan lite läsa och skriva, men det ska bli roligt att bli ännu bättre, säger Alma. (Anna Johansson/NÖ)

Läs mer i Nya Östis torsdagen den 11 augusti 2022.

LOVISA Det blev en väntad vinst för FC Lovisas damer när laget igår kväll tog emot tabelljumbon Esbo Bollklubb (lag 2) på centralplanens nya gräsmatta. Hemmalaget behövde inte anstränga sig nämnvärt för att ta säsongens sjätte seger i fotbollens division tre.

Siffrorna skrevs 5–0 (3–0) efter två mål var av Mathilda Hovi och Karin Lill-Smeds samt en fullträff av Ida Suuronen.

– Det är bara att konstatera att skillnaden mellan lagen var stor, säger FC-tränaren Niclas Mattsson. Vi gjorde vad som krävdes och skoj att så många kunde få speltid idag. Jag är helt nöjd med vinsten.
 
I tabellen ligger FC Lovisa på sjätte plats efter tolv spelade omgångar. På fredag den 12 augusti väntar en betydligt tuffare uppgift då tabellettan HyPS (Hyvinge) kommer på besök och matchen börjar redan klockan 17.45. (Benny Liljendahl/NÖ)
 
Läs mer i Nya Östis torsdagen den 11 augusti 2022.

LEDARE 4.8.2022
​ 
Finlands långa gräns mot Ryssland är omgiven av många historiska händelser och även känslor. Dess nuvarande sträckning fastslogs efter andra världskriget och har därefter varit stabil. Detta kan inte sägas om trafiken och samröret över gränsen som har fluktuerat rätt mycket. Det brutala ryska angreppet på Ukraina har fått oss betrakta gränsen med helt annorlunda ögon.  
 
Gränszonen i öst har varit ett område för utbyte av varor, tjänster och kultur. Otvivelaktigt har många av det finländska näringslivets sektorer gagnats av samarbetet över gränsen under de senaste årtiondena. Nu har vi kommit till ett definitivt stopp. Relationerna med Ryssland och gränssamarbetet har fallit ihop. Men de problem som uppstår av detta stopp bemästrar vi, inget tvivel om det. Nu gäller det att prioritera integritet och skärpt gränssäkerhet. 
 
Utvecklingen av gränsregioner gynnas ofta tack vare medverkan från grannlandet. Effekterna av rysk gränsturism och shopping har sträckt sig ända till östra Nyland. Fisk- och andra butiker har marknadsfört sina produkter också på ryska. Lågprisaffärerna har haft en ström av ryska kunder, som nästan försvunnit. Finska skogsentreprenörer är nu tvungna att se sig om efter nya uppdragsgivare. Persontågen till Sankt Petersburg har ställts in. Industriföretag lider hårda bakslag när de drar sig ur Ryssland med stora förluster i bagaget. Exemplen på de negativa följderna av kriget och sanktionerna är otaliga. Men dessa konsekvenser är det bäst att lägga bakom oss och se framåt med tillförsikt. Gränsen mot öster har en isolerande effekt på de två grannländerna för en överskådlig framtid.   
​
Den nya situationen medför konsekvenser för vårt tänkande. Ryssen på gatan ska kanske inte anklagas för det som Putin i sin grymhet håller på med, men en överväldigande majoritet av folket stöder honom och krigföringen. Möjligen har den massiva ryska propagandan vilselett de stora massorna. 
 
Alltnog, ökad säkerhet och beredskap vid behövs vid vår östgräns, vilket statsmakten mycket väl insett och skridit till åtgärder inom försvaret och gränsbevakningen. De ryska inköpen av fastigheter på strategiska ställen i Finland har väckt befogad oro och borde ytterligare åtgärdas.   
 
Gränsbevakningslagen justeras som bäst med syfte att stärka gränssäkerheten. Risken för hybridpåverkan och manipulerade stora strömmar av invandrare över vår östgräns har regeringen nu beaktat i en proposition som innehåller flera ändringar. Bestämmelser om begränsning av övergångstrafiken och möjlighet att uppföra hinder i gränszonen kommer också att fogas till lagen. Bättre att stämma i bäcken än i ån. Den nationella säkerheten måste komma först. (Jan Heino/NÖ)

 Planeringen är gjord, arbetet är i full gång. Sibeliusdagarna firas 2–4 september.

LOVISA − Det här är Lovisabornas musikfestival, poängterar konstnärliga ledaren Tomas Takolander som vill fördubbla antalet besökare från i fjol. Öppningskonserten i Socis är gratis och den livestreamas till de lokala servicehusen.

− Att komma på öppningskonserten ger försmak på artisterna och programmet.

Det mångsidiga programmet finns på festivalens webbplats. Det blir allt från opera till runosång, balett och klubbkvällar. En glad nyhet är att TampereRaw återvänder till festivalen efter fjolårets succé.

Sibeliusdagarna syns också i de sociala medierna. En nyhet är att man kan få gratisbiljett via jippo på festivalens Instagram och Facebook. (Marianne Nordström/NÖ)

Läs mer i Nya Östis den 11 augusti 2022.