LEDARE 20.1.2022

Klimatförändringarna är inte längre enbart ett hot – de är redan här. Enligt organisationen Röda Korset kan extremväder tvinga mer än 140 miljoner människor på flykt före 2050. Högre vattennivåer dränker stora landområden samtidigt som stigande temperaturer på andra platser för med sig torka och bränder.

I Finland samordnar inrikesministeriet räddningsväsendets beredskap. Det innebär att myndigheterna på förhand förbereder sig på olika krissituationer. Men var och en bör också själv vara beredd på störningssituationer. Om invånaren har egen beredskap underlättas myndigheternas arbete.
Då det gäller följderna av klimatförändringar är många länder väl förberedda med tanke på infrastrukturen. De vet hur de ska skydda flygplatser, hamnar och stora fabriker. Men den enskilda individen gör klokt i att se över sin egen beredskap.

Elavbrott är inte ovanliga i Finland och de kan ske i stort sett när som helst, speciellt då temperaturerna växlar fort. Mest utsatta känner vi oss under vintern då det är mörkt och kallt ute. Avbrotten brukar vara tämligen korta, men att leva utan elektricitet några timmar, eller kanske rentav ett helt dygn, sätter oss på prov. Alla borde ha en krislåda hemma. I den packas förnödenheter som hjälper dig att klara 72 timmar utan vatten och el.

De flesta av oss har tändstickor och levande ljus tillhanda, en ficklampa och i bästa fall kanske en batteridriven radio. Då coronapandemin slog till passade många på att köpa extra toalettpapper och mat och dryck som klarar förvaring i rumstemperatur.

Men hur många tänker i dag på att vi behöver kontanta betalningsmedel hemma då betalningssystem inte fungerar utan el?Vid längre elavbrott tvingas affärer stänga om de inte har reservkraftsystem. Bensinpumparna fungerar inte heller utan el.

Viktiga telefonnummer och adresser borde alltid finnas tillhanda på papper, inte enbart i datorn eller i mobiltelefonen.

Försvarsministeriet gav 2008 ut en publikation som uppdaterades till digital version 2012. Den heter ”Strömmen gick” och ger viktig information om vad som händer då vi blir utan elektricitet.

Bland annat lyfts där fram att alla kanske inte är beredda på att vattnet kan sluta komma under ett elavbrott, antingen genast eller under de närmaste timmarna. På många orter grundar sig vattendistributionen på pumpning. Där får invånarna vatten, om vattenverket har reservkraft. Om det inte kommer vatten kan du spola i toaletten bara en gång. Är du då beredd på att rigga upp en plastkasse i wc-stolen, eller att göra behoven i en hink eller potta?
​
Nutidsmänniskan är bekväm av sig, i vissa fall även hjälplös. Vi har glömt hur vi levde förr, ungefär för femtio år sedan. Men det är möjligt att uppdatera sig, i alla fall så att ett längre elavbrott inte gör att din vardag kapsejsar. (Carita Liljendahl/NÖ)

LOVISA Isen ligger ännu tjock på Lovisaviken, men hamnkaptenen vid Skeppsbrons gästbåtsbrygga börjar så smått förbereda sig för att kunna ta emot sommarens besökare. Mångsysslaren Niclas Mattsson bubblar av entusiasm när han visar runt i den nya byggnaden som ska bli hamnkontor med café och glassbar.

– Bättre ställe än det här kan man inte få, säger han. Terrassen är rymlig och når ut över vattnet. Även från insidan kan man njuta av den fina vyn genom de stora fönstren.
 
Mattsson räknar med att kunna ha runt femton sittplatser inne och några tiotal stolar samt bord på den taktäckta terrassen. I det nya ”hamnkontoret” kommer det att finnas ändamålsenliga sociala utrymmen för de anställda samt en toalett för gäster. 

– Vi vidgar utbudet av glass och kunderna har önskat specialkaffe, så därför får vi cappuccino och latte på listan.
 
Däremot är det inte aktuellt att ta in öl till försäljning.  Åtminstone inte denna sommar. (Benny Liljendahl/NÖ)

Läs mer i Nya Östis torsdagen den 20 januari 2022.

Arbets- och möteslokalerna CoWork Lovisa är stängda för allmänt bruk på grund av coronavirusepidemin och att hyresavtalet går ut. Lokalerna kan därför inte längre bokas.

– I Societetshuset kommer det vid en senare tidpunkt att ordnas en mindre plats för distansarbete. När det blir beror helt på när coronaepidemin tillåter det, säger Sari Paljakka, direktör för centralen för näringsliv och infrastruktur.

Hyresavtalet för de nuvarande lokalerna går ut i mars.

– I och med att vi inte har möjlighet att utföra en tillräcklig städning, med tanke på coronaviruset och användarnas säkerhet, stänger vi redan nu, säger Paljakka.

Hon understryker att det från stadens sida inte har getts upp tanken på att understöda arbete på distans. På kommande är lanseringen av en app för ändamålet som har kommit till i samarbete med privata aktörer.
​
Arbetslokalen CoWork har på adressen Drottninggatan 18 betjänat bland annat personer som jobbar på distans eller som behövt ett tillfälligt arbetsställe. – NÖ

​I ett av kvarteren Neristan, i huset med tre ingångar bor Nellie och återflyttaren Anton Weckman tillsammans med sin son August och sina hundar Lykke och Freya.
 
LOVISA För Anton och Nellie var det aldrig en självklarhet att flytta till Lovisa men bägge två är nöjda med korten som livet tilldelade familjen.
 
Anton är hemma från Pernå och har bott hela sin barndom i Forsby medan Nellie, som visserligen även har rötter i Lovisa är uppväxt i storstaden Tammerfors. Paret träffades under sina klasslärarstudier i Vasa och har vandrat en gemensam stig sedan dess.
 
– ”Vi tog en tur” på tre år via Åbo varefter vi bodde ett år i Sibbo men till slut drog arbetsmarknaden oss hit, säger Anton.
 
Kofferdikaptenens hus har genom historien haft flera ägare och har fungerat som hem för ett flertal sjökaptener på handelsfartyg men också några änkor. Mycket tyder på att huset byggts i flera omgångar, ett rum i taget. ​Huset hann stå tomt några år innan Anton och Nellie köpte det. (Jannica Ruusunen/NÖ)
 
Läs mer i Nya Östis torsdagen den 20 januari 2022.

Pernåbon Remi Lindholm (24) är uttagen till OS i Peking. Det är hans andra OS för 2016 deltog han i vinter-OS för ungdomar i Lillehammer.
 
Remi Lindholm är nu på höghöjdsläger i italienska Seiser Alm tillsammans med finska skidlandslaget. På tisdag kommer de hem och på onsdag flyger skidlandslaget till Peking. OS inleds den 4 februari.

− Det är stort i skidkarriären att nu bli uttagen till OS, säger Remi. Jag har visserligen haft siktet inställt på att komma till OS, men jag trodde att det skulle ligga längre fram i tiden.

Remi Lindholm har i vinter tagit ett stort steg framåt inom herrskidåkningen i Finland. Det ligger många års träning bakom framgången. Inför den här vintern bytte han skidmärke från Rossingnol till Salomon.
​
− Jag ville testa något nytt, det var ingen dramatik bakom skidbytet.

Inför Tour de Ski hade Remi inte hunnit testa sina Salomonskidor tillräckligt mycket på den typ av snö som finns i alperna.
− Det här syntes i resultatet, för mina placeringar blev bättre efter hand.

Vilka sträckor skulle du helst skida i OS?
− Jag är beredd att skida alla sträckor utom sprint och sprintstafett. Det är för korta sträckor för mig. (Gerd Mattsson-Turku/NÖ)

Läs mer i Nya Östis torsdagen den 20 januari 2022.

​I år har det förflutit 110 år sedan Hopomskolan på Brobacka lägenhet invid Hopomvägen togs i bruk. Undervisningen upphörde 1959 och nu hyr byaföreningen ut huset för rehabiliteringsverksamhet.
 

LILJENDAL Frivilliga insatser kom väl till pass när folkskolor grundades i början av 1900-talet. I många byar bidrog lokalbefolkningen till själva byggnadsarbetet. I Hopom hade två gårdar, Lassas och Mattas som de då hette, 1902 ställt sina ”lillstugor” till förfogande för en småskola som då började fungera.
 
Tio år senare fick byborna enligt byalagets, sedan byaföreningens ordförande Rune Nyström till stånd en skolbyggnad.
 
– Enligt en handling från 1920 om skoltomtens ägoförhållanden stod skolan färdig 1912. Samma dokument noterar att skolan byggdes av byborna och att också byggmaterialet hade donerats av gårdarna i byn. Tomten inregistrerades 1922 som en självständig lägenhet under namnet Brobacka.

Hopomskolan har under de senaste sextio åren renoverats och fått nya användningsformer. Efter diverse förvecklingar gällande äganderätten köpte Hopom byaförening fastigheten 1992 och fick då lagfart på den. För ett drygt tiotal år sedan antogs en ny hyresgäst, Mäntyläkoti, som nu drivs av bolaget Mehiläinen. (Jan Heino/NÖ)

Läs mer i Nya Östis torsdagen den 20 januari 2022.

 
Vid årsskiftet startade S-Market i Lovisa sin matnäthandel och mottagandet har varit över förväntningarna. För några euro plockar anställda i affären ihop de varor kunden beställt via nätet i papplådor, som sätts i boxar och som kunden avhämtar.  
 
LOVISA Coronapandemin har gjort att näthandeln ökat. Det säger Bengt Vinberg som är branschdirektör på Varuboden-Osla.  

− Vid S-Market har boxarna till och med tagit slut. Kunden ska hämta sina varor inom avtalad tid. 
I samband med beställningen anger kunden vilken tid som passar hen bäst utgående från de tider som står till förfogande. Kunderna behöver inte vara där på minuten utan har två timmar på sig att avhämta varorna.  

− Den första tiden för avhämtning är mellan klockan tio och tolv alla dagar utom söndag, säger Daniela Weckman som är föreståndare på S-Market i Lovisa. (Gerd Mattsson-Turku/NÖ)
 
  
Läs mer i Nya Östis torsdagen den 20 januari 2022. 

Ledare 13.01.2022

Snart har coronaviruset och dess till synes oändliga mutationer och varianter hållit oss i sitt grepp i två års tid. Med facit på hand kan vi säga att det var bra att vi i mars 2020 trodde att allt skulle ordna sig bara vi härdade ut till midsommaren samma år. En total hopplöshet eller rentav desperation hade troligen spridit sig om vi kunnat se två år framåt.

Under månadernas och årens lopp har vi lärt oss ett och annat. Vi har tagit ett steg framåt, två steg tillbaka och sedan gått framåt med tillförsikt igen. Vi har tagit stora digitala kliv, vilka varit bra på många sätt, men som också har ställt till det i synnerhet för den del av befolkningen som inte behärskar datatekniken.

Nu börjar det snart vara dags att bredda perspektivet så att vi kan se på virusproblematiken med nya ögon. Så länge som de allra fattigaste i världen inte har tillgång till vaccin får vi förmodligen se viruset spridas och nya varianter dyka upp.

Även om vi inte längre reser lika mycket som förr finns det alltid personer som flyttar på sig i världen. Människor måste fortfarande resa i sina jobb, men dessa personer kan i viss mån kontrolleras genom tester och karantänsbestämmelser. Det som vi däremot inte kan styra är flyktingströmmarna och de kan plötsligt komma ännu närmare oss än de redan är. Läget är spänt mellan Ukraina och Ryssland, och länderna ligger inte långt borta från Finland. Det här och mycket annat är problem som vi inte kan blunda för bara för att vi bor i ett land som tillsvidare lever i fred.

Alla ser inte med blida ögon på regeringen som åter tar till hårda restriktioner och stänger ner delar av samhället. Många företagare är rejält illa ute och allt för många konkurser har redan skett. Ord som ”härda ut, kämpa på” börjar låta som ett hån speciellt inom hotell-, turism- och restaurangbranschen. Även lärare och studerande är utmattade av att leva i ständig ovisshet.

Ändå är det troligen just det vi måste göra. Vi måste härda ut två månader till och se om den tredje vaccindosen och en start med den fjärde får läget att lätta. Vi kan inte veta att det går just så, men vi måste fråga oss vilka andra val vi har. Klarar vi av att en majoritet av befolkningen insjuknar och är borta från sina jobb. Bussar slutar gå i storstäderna och sjukhusen kan ta hand om endast de mest akuta fallen då arbetstagarna ligger sjuka hemma. Hyllorna i livsmedelsaffärerna gapar tomma då ingen hinner fylla dem, eller då transporter inte når fram för att det inte finns någon som fraktar varorna.

Har vi den beredskap som behövs när vi ser på allt i ett vidare perspektiv, eller tvingas vi se vårt samhälle kollapsa? Det är svåra tider just nu men vi måste alla hålla ihop. Såsom presidenten sa i sitt nyårstal: ”För en nation kan nedrivande oenighet vara farligare än den egentliga utmaningen i sig. Det gäller inte enbart coronapandemin utan också den internationella stämningen.” (Carita Liljendahl/NÖ)

​Haddom skolas vara eller icke vara har under flera år behandlats i Lovisa. I tisdags var det dags igen.  

PERNÅ Med anledning av att nämnden för fostran och bildnings svenskspråkiga utbildningssektion under sitt sammanträde i december föreslog att Haddom skola läggs ned, ordnades ett diskussionsmöte i tisdags. Mötet genomfördes på distans och var tillgängligt för alla som ville delta. 
 
Under mötet, som lockade ungefär tjugo deltagare, började utbildningschefen Timo Tenhunen med att förklara bakgrunden till förslaget om att Haddom skola bör läggas ned.
 
Efter Tenhunens genomgång fanns det tid för att muntligt ställa frågor eller framföra åsikter. Det som verkade orsaka mest huvudbry bland åhörarna var skolskjutsarnas arrangemang om Haddom skola läggs ned. (Elin Lindberg/NÖ) 
 
Läs mer i Nya Östis torsdagen den 13 januari 2022.

​Walkers-bilen Pantteri kommer till Lovisa för att komplettera stadens mobila ungdomsarbete. Bilen är en av de fem Walkers-bilar som verkar runt om i Finland.
 
LOVISA Stadens ungdomsarbete får förstärkning fram till maj av den modifierade husbilen Pantteri som ägs av föreningen Stationens barn. Det mobila ungdomsarbetet åker dit ungdomarna vistas. Verksamheten i Lovisa koordineras av stadens ungdomsväsende som under tisdagar och torsdagar åker runt i nejden för att träffa ungdomarna.
 
– Syftet med verksamheten är att erbjuda ungdomarna en säker plats, med trygga vuxna, att umgås på, säger Mikael Broberg, ungdomsarbetare vid Lovisa stad.
 
Broberg konstaterar att bilens huvudsakliga målgrupp är 13–18 åringar och verksamheten strävar till att vara tvåspråkig. (Jannica Ruusunen/NÖ)

Läs mer i Nya Östis torsdagen den 13 januari 2022.