Konstskatterna från Rådhuset är nu utställda i Kommendantshuset. Ta tillfället i akt att se Sigrid af Forselles skulpturer, Berndt Lindholms landskapsmålningar och andra konstverk som den stora allmänheten vanligtvis inte har möjlighet att få se. LOVISA Rådhusets personal får tillbringa sommaren i exil under den pågående renoveringen och detsamma gäller Rådhusets konstverk. – Eftersom verken behövde evakueras till museet, tyckte vi att vi borde passa på att ställa ut stadens konstskatter, säger Lovisa stads museums intendent Ulrika Rosendahl. Utställningen bjuder på spännande inblickar i konsthistorien. Besökaren får också stifta bekantskap med intressanta personer ur Lovisas historia. Det ikoniska porträttet av drottning Lovisa Ulrika från 1752 ställs naturligtvis också ut. Utställningen pågår fram till den 2 oktober 2022. Museet håller öppet från tisdag till söndag klockan 11–17 under sommarmånaderna. Läs mer i Nya Östis torsdagen den 9 juni 2022.
0 Comments
Marken är jämnad på den plats där de svenska eleverna i Isnäs skolcentrum får ett nytt skolhus till skolstarten i augusti. Vårterminens sista veckor har både de svenska och de finska eleverna undervisats i ett och samma skolhus. Att samarbetet är gott syntes klart när elever och lärare inbjöd till samling kring mat, loppmarknad och auktion i solsken senaste vecka. PERNÅ Det var första gången sedan pandemin som skolorna ordnade en stor samling för elever, personal, föräldrar och andra som ville vara med. Loppmarknadsstånden var flera, det fanns bakverk till försäljning, fina tröjor och plantor. Särskilt uppskattad blev auktionen på växtplanscher i gott i skick. Att stora saker är på gång kring skolgården som agerade marknadsplats märktes med besked: en stor lastbil med grus uppenbarade sig, trots att det var kväll och hela skolgården full av folk och händelser. När det är vackert väder som på onsdagen när loppmarknaden ordnades räcker utrymmet bra till, skolgården är stor. Men att klämma in all undervisning i det hus där finska skolan normalt har varit ensam, det har krävt ovanliga arrangemang. − Svenska och finska förskolan, årskurserna 1 och 2 jobbar alla i samma klassrum. Rektor Taija Hyttinen och jag flyttade in våra arbetsbord i klassrummet, vi arbetar bokstavligen jämsides och på två språk. Det går bra, vi har utarbetat vårt eget sätt att jobba. Alla får ett slags språkbad, fastän vi inte uppfyller normerna för det som räknas som språkbad, säger Johanna Ahlgren som är anställd av Isnäs skola. (Nina Björkman-Nystén/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 2 juni 2022. LOVISA Många Lovisabor som motsatt sig de föreslagna trädfällningarna kan pusta ut. Det omdebatterade saneringsjobbet av den tilltäppta avloppsledningen och åtföljande plan att fälla minst femton av de gamla, stora träden i Kapellparken har fått en helt ny vändning.
Enligt direktören för vattenaffärsverket Markku Paakkarinen väljs en alternativ dragning via Östra Tullgatan och Drottninggatan. – Det är en brådskande åtgärd att få ledningen fixad. Med stor sannolikhet skulle den föreslagna planen att nyttja den gamla sträckningen genom parken ha lett till besvär och därmed förseningar. En sådan risk kan vi inte ta, utan måste få en fungerande ledning i skick rätt snabbt, säger Paakkarinen. I och med den nya lösningen behöver ingen grävning utföras i parken. Vattenaffärsverket har återtagit den tillståndsansökan för miljöåtgärder som tidigare lämnats in till bygginspektionen. Därmed sparas de ståtliga träden. Stadsträdgårdsmästare Mona Bäckman har ansvar för skötseln av Kapellparken och är mycket nöjd med att en alternativ lösning har hittats. – Nu tycks det gå som jag hoppades. Det är fråga om några lärkträd och framför allt gamla värdefulla ädla lövträd som i de flesta fall ännu har tiotals år kvar av sin levnadstid. I Europa är det en allmän strävan att hålla kvar parkträd så länge de lever, på så sätt binds också koldioxid. Det är viktigt att landskapet kan bevaras intakt, det är ju fråga om en mycket vacker park. (Jan Heino/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 2 juni 2022. I juni öppnar restaurangen Brukskvarnen i den gamla kvarnbyggnaden i Strömfors. Ägaren Niina Utter är optimistisk inför sommaren. STRÖMFORS Restaurangen kommer att drivas av Niina Utter. Hon har en bakgrund inom restaurangvärlden i Kotka. Utter förklarar i ett pressmeddelande sina planer för den nya restaurangen i Strömfors. − Vid tillredandet av måltiderna använder vi oss av lokala råvaror. Vi erbjuder cateringtjänster och gäster kan besöka oss för festliga tillställningar. Vid behov tillreder vi också till exempel sexrätters ”fine dining”, säger Utter. Restaurangen genomgår just nu en stor renovering både i restaurangsalen och i köket. Dessutom ska restaurangens terrassyta utökas. När renoveringen är färdig kommer restaurangen att ha över 100 sittplatser inomhus och runt 350 sittplatser utomhus. Under renoveringen förstoras också terrassutrymmet. Restaurangen öppnar efter mitten av juni, men enligt Utter är det ännu oklart exakt när. (John Illman/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 2 juni 2022. På Kristi himmelsfärdsdag var det livligt i Liljendalgården. Föräldraföreningen på Hembacka daghem ordnade en barnfest för att fira sitt 10 års jubileum. LILJENDAL – I höstas började vi fundera på hur det ska firas, säger Jenny Valkama, ordförande i föreningen. Dagisföräldrarna var inbjudna, men festen var öppen för alla intresserade. Vädret med regn och tunga moln var som gjort för en innedag. Redan före klockan elva började familjer strömma till. I aulan hölls en utställning med dagisbarnens konstverk och inne i stora salen fanns bland annat, mete och en aktivitetsbana. Huvudnumret på barnfesten var trollkarlen Kimmo Erkkilä. Han trollade fram trollstaven och gjorde bland annat trick med rep och dukar inför en andäktig publik. (Inge Ekholm/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 2 juni 2022. LOVISA En brand bröt ut i Lovisas historiska landfästning Rosen tidigt på onsdagsmorgonen den 25 maj. Eldsvådan skadade konstruktionerna som skyddar fästningen.
Även om själva fästningen verkar ha klarat sig intakt, är risken för ras nu hög. Det var nödvändigt att röja undan staketet av trä för att brandkåren skulle komma fram, och ett provisoriskt stängsel har satts upp framför kasematterna. Det är förbjudet att gå över skyddsstängslet. En grupp av experter med representanter från Borgå och Lovisa museum kartlade situationen på plats i på onsdagseftermiddagen. – Eftersom Borgå museum är regionalt ansvarsmuseum, medverkar personer därifrån nu idag och under processens gång, säger museiintendent Ulrika Rosendahl. På grund av bastion Rosens historiska betydelse deltar högst antagligen även Museiverket. Räddningsverket larmades till platsen strax efter klockan två på natten och en timme senare meddelades att branden var under kontroll. Branden i sig var relativt liten men släckningsarbetet försvårades då det var svårt för de tunga släckningsfordonen att ta sig fram. Branden kan ha varit anlagd. Räddningsverket uppger att det inte finns någon el på platsen eller andra naturliga orsaker till branden. Polisen utreder brandorsaken. (texten uppdaterad den 25 maj 2022 kl. 17.58) LEDARE 25.5.2022
Kommer våra dialekter att fortleva? Vilken är deras ställning och roll i Svenskfinland? Frågorna kring dialekterna, vårt rika lokala språkbruk, är många och intressanta. För inte så länge sedan ansågs det ofint att tala dialekt. Det gällde att hålla sig till den vedertagna, allmänna finlandssvenskan, annars kunde det exempelvis hända att landsbygdens skolelev blev mobbad i staden. I detta hänseende har en förändring skett, dialekter behöver inte alltid undvikas. Det finns idag språkvetare som vill att vi ska omhulda det språkarv som vi har i våra dialekter. ”Ein stein, eitt trää, i trä eitt ikorn.” Så skrev en elev enligt Olle Sirén, lärare i modersmål vid Lovisa Svenska Samlyceum, hela sin folkskoleuppsats under rubriken ”min hembygd”. Historien väckte munterhet och var en god inledning till hans utläggning om dialekterna och deras användbarhet. Olle Sirén ansåg att dialekterna är värdefulla. Han nyttjade exempel på hur de underlättar rättskrivningen för dem som kan sitt bygdemål. Dialektens långa diftonger indikerar att e ska användas, inte ä, och vice versa. Kanske viktigare än själva rättskrivningsregeln var lärarens öppet uttalade respekt för det språkliga arv som finns i våra dialekter. Våra folkmål har en kraftig lokal anknytning. Trots att nylänningar och österbottningar har en stark språklig samhörighet kan det vara skäl för en Närpesbo att inte ta till den frodigaste närpesiskan om hen vill göra sig förstådd i östra Nyland. Och Liljendaldialekten som starkt påminner om dialekter i norra svenska Österbotten förstås kanske inte lika väl i Malax. En del språkforskare uttrycker oro över hur våra bygdemål ska överleva i en tid av datorer och sociala medier. Andra språkvetare framför att risken för ett försvinnande är liten, men att dialekterna inte är statiska, utan hela tiden genomgår förändringar. Ibland, men rätt sällan förekommer det radioprogram i vilka bygdemål används. I tryckt form är inslagen också få. NÖ bjuder på kåserier som nyttjar dialekt, främst tack vara sin förra chefredaktör. Just denna genre är typisk för hur vi brukar folkmål i tryck idag. Revyer och sommarteatrar odlar ofta med framgång dialekternas möjligheter. De humoristiska namnen på lokala revyer har ofta försatt publiken i uppsluppen stämning redan innan föreställningen börjat, exempelvis Liljendalrevyer såsom Bräckombeina, Skuribulla, Svipuris och Fjåsågär. För den i dialekter oinvigde har innebörden i titlarna vanligen klarnat under föreställningens gång. Dialekter har alltså ett eget, stort värde, men det kan behövas urskiljning när och hur de används. I lokala och familjesammanhang finns det ingen orsak att undvika sitt bygdemål. För folkliga revyer och lokalteater kan dialekten vara en given språkform, ofta tillsammans och uppblandat med normalsvenska. Inför myndigheter och i officiella sammanhang har det som vi kallar standardspråk förstås sin givna plats. (Jan Heino/NÖ) Idrottsföreningen Myrskylän Myrsky vill uppmuntra folk att röra på sig. MÖRSKOM Idrottsföreningen Myrskylän Myrsky firar 100 år i år. Föreningen grundades den 19 mars 1922 med namnet Voimistelu ja Urheiluseura Myrskylän Myrsky. I början gällde grenarna friidrott, cykling skidning, och i ett senare skede även boboll och gymnastik för damer och herrar. – I början av 1970-talet förkortades föreningens namn till Myrskylän Myrsky. Nu är bland annat friidrott, skidning samt orientering och fotboll de populäraste grenarna, säger ordförande Aki Henriksson. I tiderna gjorde långdistanslöparna Rolf Haikkola och Pertti Sariomaa föreningen känd utanför kommunens gränser. Föreningens berömdaste medlem är den fyrfaldiga guldmedaljören Lasse Virén. – Vi är flitiga idrottare i Mörskom. Det beror delvis på att Lasse Virén har fungerat som en inspirationskälla, och intresset att sporta har hållit i sig efter att han lämnade tävlingsarenorna. Myrskylän Myrsky ordnar årligen Lassen Hölkkä. – Det är vårt populäraste evenemang som lockar årligen 500–600 deltagare även över kommungränsen. (Marianne Palmgren/NÖ) Läs mer i Nya Östis onsdagen den 25 maj 2022. LOVISA Stefan Holmström (54) har valts till ny chefredaktör för Loviisan Sanomat. Han efterträder Arto Henriksson som under 25 år lotsat tidningen. Henriksson går snart i pension men fortsätter jobba som företagare.
Stefan Holmström är i detta nu reporter på tidningen Åbo Underrättelser och har skrivit ledare där. Han har tidigare jobbat såväl som reporter som chefredaktör för Östra Nyland och som chefredaktör för Borgåbladet. Holmström börjar sitt jobb på Loviisan Sanomat den 13 juni. Chefredaktörskapet tar han över den första augusti 2022. Arto Henriksson jobbar för Etelä-Suomen Media Oy som hör till koncernen Keskisuomalainen fram till och med den 17.9.2022 då han fyller 61 år. Efter det fortsätter han som kolumnist för tidningen och strömmar även som frilansare sändningar från olika evenemang, möten och andra tillställningar. Smidig vardag kan betyda mångsidiga sportmöjligheter vid husknuten, en praktisk och trivsam bostad för hela familjen med goda möjligheter att sköta jobbet. Den kombinationen skapade paret Oona Hilkamo och Sebastian Kindstedt åt sig och lilla dottern Juni på en solig plats i Isnäs. PERNÅ Juni vaknar ur sin förmiddagslur när Nya Östis kommer på besök en vacker lördag i maj. Hon visar med hela sin pigga varelse att det är skönt att sova ute i vagnen. − Klart att vi vill att Juni ska ha bästa möjliga uppväxtmiljö. Både Oona och jag var nu mogna att slå oss ner en timmes bilresa från Helsingfors. Vi har bott här största delen av tiden sedan huset blev klart på hösten, vid sidan av att bo i vårt hem i Helsingfors. Nu är vi redo att flytta bopålarna också officiellt, säger Sebastian Kindstedt. Pandemin har gjort jobb på distans möjligt. Det har visat sig att båda kan sköta delar av sina uppdrag på distans. Oona är föräldraledig, Juni är fyra månader gammal, men Oona studerar en del i alla fall. Hon är diplomingenjör och för tillfället doktorand vid Aaltouniversitetet. Sebastian, Basse kallad, arbetar i båtbranschen. Friluftsliv och sport har alltid haft hög prioritet i Basses liv. Golfen kom med tidigt, kanske för att Sea Golf Rönnäs fanns nära barndomshemmet. Efter att ha varit arbete som dessutom fyllde fritiden får sporten nu finna sig i att vara fritidssysselsättning. Krävande, visst, men likväl en hobby. (Nina Björkman-Nystén/NÖ) Läs mer i Nya Östis onsdagen den 25 maj 2022. |
Kategorier
Alla
Arkiv
Oktober 2024
GDPR
|