NYA ÖSTIS
  • Startsida
  • Lämna in material
  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Understödsföreningen
  • Kontakt
  • AKTUELLT

Våra värdefulla dialekter

25/5/2022

0 Kommentarer

 
Bild
Språkbruket på våra sommarteatrar är rikt, såsom då Lurens sommarteater i fjol gav Den hejdlösa husan. Foto: Mats Tuominen
LEDARE 25.5.2022

Kommer våra dialekter att fortleva? Vilken är deras ställning och roll i Svenskfinland? Frågorna kring dialekterna, vårt rika lokala språkbruk, är många och intressanta. 

För inte så länge sedan ansågs det ofint att tala dialekt. Det gällde att hålla sig till den vedertagna, allmänna finlandssvenskan, annars kunde det exempelvis hända att landsbygdens skolelev blev mobbad i staden. I detta hänseende har en förändring skett, dialekter behöver inte alltid undvikas. Det finns idag språkvetare som vill att vi ska omhulda det språkarv som vi har i våra dialekter. 

”Ein stein, eitt trää, i trä eitt ikorn.” Så skrev en elev enligt Olle Sirén, lärare i modersmål vid Lovisa Svenska Samlyceum, hela sin folkskoleuppsats under rubriken ”min hembygd”. Historien väckte munterhet och var en god inledning till hans utläggning om dialekterna och deras användbarhet. 

Olle Sirén ansåg att dialekterna är värdefulla. Han nyttjade exempel på hur de underlättar rättskrivningen för dem som kan sitt bygdemål. Dialektens långa diftonger indikerar att e ska användas, inte ä, och vice versa. Kanske viktigare än själva rättskrivningsregeln var lärarens öppet uttalade respekt för det språkliga arv som finns i våra dialekter. 

Våra folkmål har en kraftig lokal anknytning. Trots att nylänningar och österbottningar har en stark språklig samhörighet kan det vara skäl för en Närpesbo att inte ta till den frodigaste närpesiskan om hen vill göra sig förstådd i östra Nyland. Och Liljendaldialekten som starkt påminner om dialekter i norra svenska Österbotten förstås kanske inte lika väl i Malax.  

En del språkforskare uttrycker oro över hur våra bygdemål ska överleva i en tid av datorer och sociala medier. Andra språkvetare framför att risken för ett försvinnande är liten, men att dialekterna inte är statiska, utan hela tiden genomgår förändringar. Ibland, men rätt sällan förekommer det radioprogram i vilka bygdemål används. I tryckt form är inslagen också få. NÖ bjuder på kåserier som nyttjar dialekt, främst tack vara sin förra chefredaktör. Just denna genre är typisk för hur vi brukar folkmål i tryck idag. 

Revyer och sommarteatrar odlar ofta med framgång dialekternas möjligheter. De humoristiska namnen på lokala revyer har ofta försatt publiken i uppsluppen stämning redan innan föreställningen börjat, exempelvis Liljendalrevyer såsom Bräckombeina, Skuribulla, Svipuris och Fjåsågär. För den i dialekter oinvigde har innebörden i titlarna vanligen klarnat under föreställningens gång. 

Dialekter har alltså ett eget, stort värde, men det kan behövas urskiljning när och hur de används. I lokala och familjesammanhang finns det ingen orsak att undvika sitt bygdemål. För folkliga revyer och lokalteater kan dialekten vara en given språkform, ofta tillsammans och uppblandat med normalsvenska. Inför myndigheter och i officiella sammanhang har det som vi kallar standardspråk förstås sin givna plats. (Jan Heino/NÖ)​


​
0 Kommentarer



Lämna ett svar.

    Kategorier

    Alla
    Kultur
    Ledare
    Nyheter
    Sport

    Arkiv

    Augusti 2022
    Juli 2022
    Juni 2022
    Maj 2022
    April 2022
    Mars 2022
    Februari 2022
    Januari 2022
    December 2021
    November 2021
    Oktober 2021
    September 2021
    Augusti 2021
    Juli 2021
    Juni 2021
    Maj 2021
    April 2021
    Mars 2021
    Februari 2021
    Januari 2021
    December 2020
    November 2020
    Oktober 2020
    September 2020
    Augusti 2020
    Juli 2020
    Juni 2020
    Maj 2020
    April 2020
    Mars 2020
    Februari 2020
    Januari 2020
    December 2019
    November 2019
    Oktober 2019
    September 2019
    Augusti 2019
    Juli 2019
    Juni 2019
    Maj 2019
    April 2019
    Mars 2019
    Februari 2019
    Januari 2019
    December 2018
    November 2018
    Oktober 2018
    September 2018
    Augusti 2018
    Juli 2018
    Juni 2018
    Maj 2018
    April 2018
    Mars 2018
    Februari 2018
    Januari 2018
    December 2017
    November 2017
    Oktober 2017
    September 2017
    Augusti 2017
    Juli 2017
    Juni 2017
    Maj 2017
    April 2017
    Mars 2017
    Februari 2017
    Januari 2017

    GDPR

    Registerbeskrivning

Följ oss i sociala medier!

Kom inte tidningen till dig med posten ens på fredag?  Ring tfn 0400 411 061 eller mejla prenumeration@nyaostis.fi så reder vi ut saken med Posten och postar ett extra exemplar till dig. 

Grundad den 28 april 2015 – Utgivare Understödsföreningen för Nya Östis ​
Copyright © Nya Östis 2020
  • Startsida
  • Lämna in material
  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Understödsföreningen
  • Kontakt
  • AKTUELLT