Svårigheter staplas på skogens stig

Det är en imponerande syn när många vagnar med björkmassaved och ibland asp, tuffar genom bygden. Foto: Jan Heino

Efter några gyllene år för skogssektorn tycks förutsättningarna för en konkurrenskraftig verksamhet ha försämrats. Stopp på virkesimporten från Ryssland och nya EU-förslag gällande restaurering och kolsänkor väcker oro för tillgång och pris på skogsråvara.

Skogsindustrin står för nästan en femtedel av våra exportintäkter. Volymerna exporterat tidskrifts- och finpapper har gått kraftigt ner och Näringslivets forskningsinstitut Etla förutspår att pappersindustrins produktpriser sjunker från den nuvarande goda nivån med åtta procent 2024.

Kartong har under de senaste åren intagit platsen som skogsindustrins viktigaste exportvara.
Den ryska andelen av virkesimporten sjönk i fjol från tre fjärdedelar till en fjärdedel. Industrin har anskaffat mest björkmassaved från Ryssland, eftersom den inhemska tillgången på björk varit knapp. Bortfallet från öster ledde till att exporten till Finland från Estland och Lettland i fjol ökade kraftigt.

Importen från de baltiska länderna är synlig också i östra Nyland och Kymmenedalen. Flödet av virke till hamnarna i Kotka och Lovisa har vuxit våldsamt. Varje vecka går det sedan början av maj ett, ibland två godståg från Valkom mot Lahtis. Det är en imponerande syn när 24 vagnar med sammanlagt 1 500 kubikmeter björkmassaved och ibland asp, tuffar genom bygden.

Hamnen i Kotka tar troligen emot betydligt mera virke jämfört med volymerna till Lovisa. Redan i fjol ökade mängderna till Kotka med över 40 procent, men det är svårt att från hamnarna få tidsenlig information. Transporterna betraktas som affärshemligheter.

Att Stora Enso stänger cellulosafabriken i Sunila innebär ett bakslag för skogsbruket i östra Nyland. En stor del av barrmassaveden från våra trakter har levererats till Sunila.

Knappheten på råvara har lett till att virke köps även till dyrare priser, som ytterligare fördyras av långa transporter. Partier importerades ifjol också från Latinamerika och Afrika. Nästan 20 procent kom 2022 från närbelägna Sverige. Priset på all importerad massaved steg i fjol med tiotals procent jämfört med 2021.
Ur skogsägarnas synvinkel är den nya situationen inte enbart bekymmersam. Knapphet på råvara och en god efterfrågan på slutprodukter brukar leda till stigande priser. Detta har redan märkts. Men till syvende och sist sitter skogsindustrin och skogsägarna i samma båt; utan en livskraftig skogsindustri som har god köpkraft kan inte skogsägarna vänta sig lockande virkespriser i framtiden.

​Trots en svacka är skogarnas tillväxt på en historiskt hög nivå. Förutsättningar att förse industrin med tillräckliga volymer inhemsk virkesråvara är goda. Men det gäller att slå vakt om skogsvården. Tillväxten kan ökas markant genom plantering av ny skog och god skötsel av unga bestånd. Och därtill måste tillämpningen av EU:s restaurerings- och biodiversitetsregler i framtiden ske enligt vårt eget, goda skogskunnande, inte utgående från schablonmässiga direktiv från Bryssel. (Jan Heino/NÖ)