Öppet brev om skolbeslut till beslutsfattarna

Genom att stänga Pernå kyrkoby skola skulle staden spara enbart 40 000 euro. Foto: Pia Calenius

Daniel Thomasson har kontaktat fullmäktigeledamöterna i Lovisa via ett brev. Eftersom Nya Östis inte hinner publicera det i form av en insändare i papperstidningen, då mötet är redan onsdagen den 22 april, publicerar vi insändaren i förkortad form här.
 
”Jag noterade att i bilagorna till ärendet gällande skolnätet inte innehöll något som helst material eller åsikter från föräldrar och bybor i de berörda byarna. Som bilagor fanns två dokument som varken var daterade eller underskrivna. Detta kan ifrågasätta dokumentens värde och författarens uppriktighet.
 
Man har bifogat den teoretiska beräknade underhållskostnaden i stället för den som visar den verkliga underhållskostnaden. Hörandet av föräldrarna var under all kritik, tjänstemännen bara försvarade sig och sina tankar hade ingen förståelse för föräldrarnas förslag eller åsikter. Utbildningschefen hade dessutom valt att inte meddela om tillfället via Wilma (trots att avbokandet av det fysiska mötet gjordes via Wilma) vilket gjorde att många troligtvis missade hela tillställningen som dessutom var tidsbegränsad.
 
Jag vill påminna er om att flera av er var med om den föregående behandlingen av skolnätet i kommunen (25.5.2016) då fullmäktige i Lovisa gjorde följande beslut:
 
“Man gör inga ändringar i det nuvarande skolnätet om inte någon verkligen betydande förändring i skolfastigheters skick eller elevantalen inträffar. Bevarande av skolnätet förutsätter även i framtiden ekonomiska satsningar för underhållet av skolfastigheterna och för utvecklingen av undervisningsverksamheten”
 
Detta beslut har aldrig upphävts vilket betyder att det gäller ännu idag. Det här betyder att beslutet om att lägga ner skolor borde vara enkelt. Dessutom har det kommit fram att utbildningschefens sparplan baserar sig på samma sparplan som förkastades på basen av beslutet 2016. Finns det verkligen en möjlighet att rösta för att skolorna skall stängas på basen av utredningen?
 
Ingetdera av villkoren för att dra in skolan uppfylls för Pernå kyrkoby skola. Det kan även påpekas att elev prognosen som användes då stämmer ännu i dag samt att elevantalet är stabilt de kommande åren enligt nya prognoser. Det har inte hänvisats till dessa villkor då tjänstemännen presenterade sina planer hur de skall spara. Vad har förändrats och vad möjliggjorde att majoriteten i stadsstyrelsen negligerade detta beslut?
 
Det pratas om inbesparingar, de så kallade inbesparingarna för Kyrkoby skola handlar om 40 000 euro, alltså mindre än 0,5 procent av stadens senaste underskott på nio miljoner. Var är de övriga inbesparingarna på 8,96 miljoner euro?
 
Inbesparingarna hänvisas till minskat antal elever, men trots det riktar sig inte besparingarna till de skolor vars elever minskar kraftigt de kommande åren. Prognoserna visar att centrum tappar 150 elever (lågstadierna) under de fem kommande åren. Varför har inte sparåtgärderna riktas mot de här skolorna?
 
I frågorna för barnkonsekvensutredningen hade man använt bland annat “Hur skulle det kännas ifall du skulle få nya vänner?” och “Hur skulle det kännas ifall du skulle åka buss eller taxi till en annan skola?”. Hur tolkas dehär frågorna? Om jag har förstått arbetsgruppen rätt tolkas svaret på den första frågan att barnet vill tilll en stor skola.
 
Även daghemsinbesparingen väcker frågor. Det planeras att hålla två daghem i Forsby genom att man kallar det andra daghemmet Bambi till en grupp. Bambi har 19 barn och är fullt för tillfället. Samtidigt försöker man stänga Lekgården i Pernå kyrkoby. Är det här det sättet som Lovisa erbjuder jämlik service åt alla?
 
Det andra problemet gällande daghemmen är att om Lekgården och dagiset i Kuggom stängs så kommer det att bli trångt i de mottagande daghemmen. Redan på hösten så är det troligt att man inte får vårdplats i det närmaste daghemmet.
 
Covid-19 gör dessutom att skolorna kommer att ha det väldigt svårt i höst efter att eleverna har haft hemskola som fungerar väldigt olika i olika familjer och för olika barn. Att ha dessa barn att börja i ny skola med nya ansikten samtidigt som alla har det svårt ser jag som ansvarslöst.

Dessutom finns det möjligheter att krisen förändrar samhället. Sannolikheten att distansarbete påverkar intresset för landsbygden positivt samtidigt som service som hemkörning troligtvis blir för att stanna gör att landsbygden i Lovisa har en enorm potential.”