Med Ukraina i våra hjärtan

Ukrainas gulblåa färger syns på många sätt i världen just nu som en solidaritetshandling för det ukrainska folket. Foto: Pixabay

LEDARE 3.3.2022
​
I torsdags, för en vecka sedan, hände det som inte skulle få ske. Efter en längre tid av vapenskrammel förverkligade Putin sitt hot att invadera Ukraina. Med det var det åter krig i Europa. Efter det här har en våg av förtvivlan brett sig ut över världen. Det är inte bara ledare i världens länder och militärallianser som har reagerat utan också vanliga människor som visat sin oro och solidaritet för det ukrainska folket.

Vad ett krig i Europa egentligen innebär är i skrivande stund omöjligt att säga. Än så länge är ukrainarna beredda på att försvara sitt land vilket, enligt sakkunniga, kan ha varit en överraskning för Putin. Han kanske väntade sig att en invasion av Ukraina skulle vara lika lätt att genomföra som annekteringen av halvön Krim 2014. Då stod världen inför ett "fait accompli", och kunde bara konstatera fullbordat faktum. Påföljden för Ryssland blev sanktioner som senare kritiserats för att vara alltför tandlösa.

Kanske det var liknande reaktioner Putin också förväntade sig den här gången. Ett slags uppgivet konstaterande att så åter har skett. Några sanktioner till för att visa vårt ogillande och sen skulle saken få vara.

Men så verkar det ändå inte att ha gått. Världen har tvärtom reagerat med bestörtning. I otaliga nyhetssändningar har vi såväl fått se människor på flykt från sitt land som de som stannat och är beredda att försvara sitt land. Med hjälp av sociala medier har skeendena kommit närmare och berör oss nu på ett annat sätt än tidigare. Både i Östnyland och världen över har det demonstrerats för att visa solidaritet för det ukrainska folket medan Europa har öppnat dörrarna för flyktingar. Församlingar har ordnat bönestunder och kyrkklockor har fått ringa för fred.

Också i Ryssland har människor gått ut på gatan och demonstrerat mot den nuvarande regimen trots att konsekvenserna för deltagarna kan bli hårda. För ryska medborgare utomlands har däremot situationen varit skrämmande på ett annat sätt. En snabb granskning av det egna Fb-flödet visar att gamla rädslor för vårt östra grannland, som många av oss redan fått med modersmjölken, åter diskuteras. Därför är det så viktigt att särskilja invånarna ifrån den ryska regimen.

Men hur går det att dämpa den oro som finns i så många av oss just nu?

I en webbartikel som Yle Östnyland nyligen publicerat intervjuas krisarbetare Carolina Green från Östra Nylands social- och krisjour. Hon konstaterar i artikeln att det lönar sig att hålla fast vid sina rutiner, trots krisen, för att bibehålla grundtrygghetskänslan. Den som känner sig behöva hjälp kan kontakta social- och krisjouren dygnet runt på telefonnummer 040 517 4194.

Också kyrkans samtalstjänst är öppen kvällstid. Telefonjourens telefonnummer är 0400 22 1190.

En tumregel är att inte bli ensam med sin oro utan istället prata med någon. Om det sedan är en god vän eller en krisjour har inte så stor betydelse. Huvudsaken är att någon lyssnar och på så sätt hjälper till att lätta den oro som så många av oss bär på just nu. (Marit Björkbacka/NÖ)