Många utmaningar för lantbruket

Ett solrosfält i Mickelspiltom.

LEDARE 2 september 2021

Klimatförändringen innebär nya utmaningar för lantbruket. Jordbrukarna har att anpassa sig till det våtare, varmare och omväxlande vädret och samtidigt medverka till att branschens koldioxidutsläpp reduceras.

Efter en hyfsad start för vårbruket började det regna rikligt i maj, på de flesta orter i östra Nyland två och en halv till tre gånger mera än normalt under försommaren. En del av grödorna förstördes. Många fält måste sås på nytt, på vilka skörden blir sen. Bara en del höstsädesåkrar och vallväxter kunde växa vidare och rentav dra nytta och frodas av de exceptionella volymerna nederbörd.

Sedan upphörde regnen och övergick i en intensiv sommarhetta och lång torka. Utvecklingen för de flesta odlingsväxter hämmades, en brådmognad tog vid och axen av många sädesslag har ynkligt små korn. Den onormalt rikliga nederbörden i augusti har dessutom försvårat skörden.

Klimatförändringen bidrar till att otjänligt väder inträffar allt oftare. En del av förändringarna och de problem de medför kan kanske ändå pareras. En väl fungerande dränering hör till grundförutsättningarna för jordbruket, särskilt då odlingsperioden blir våtare än normalt.

Många täckdikessystem är i behov av förnyelse. Efter ett drygt halvsekel har sugdikenas rör ofta slammat till. För att förbättra dräneringseffekten är det på många fält därför aktuellt att kompletteringsdika eller rentav nydika. Nya material och metoder sporrar också till sådana satsningar. Markpackningen, förorsakad av tunga maskiner, är ofta en bidragande orsak till problem med dräneringen, men kan idag dock rätt väl bemästras bland annat med nya odlingsmetoder.

Växtförädlingen står inför nya utmaningar. Helt nya olje- och baljväxter är redan på frammarsch, och biotekniken kan bidra till utvecklingen av grödor anpassade till ett förändrat klimat. Det gäller alltså att ta fram stress- ock torktåliga sorter. Samtidigt ska de vara resistenta mot nya skadegörare som gagnas av klimatförändringen. Husdjuren ska inte heller glömmas bort när modeller för anpassning planeras; djuren påverkas direkt av extremväder av olika slag.

Jordbruket ska inte bara anpassa sig till det varmare klimatet. Bönderna kan också bidra till att bekämpa uppvärmningen och bli en viktig del av lösningen på problemet. Både jordbrukets intresse- och rådgivningsorganisationer har berömvärt tagit emot denna utmaning. En samarbetsplattform, Carbon Action, har bildats för att främja kolbindning och –lagring av kol i åkerjorden.

Carbon Action Svenskfinland formades för ett drygt år sedan och har startat många aktiviteter. Genom ny forskning, onlinekurser och utbildning i smågrupper hjälps jordbrukare att hitta odlingsmetoder som lagrar kol i marken. 

Sist men inte minst kan skogsbruket märkbart bidra till att lagra kol. Det gäller att upprätthålla vår goda nivå på skogsskötseln, förnya gammal skog som mist sin livskraft och slutat växa, samt vårda plantskogarna något bättre än vad som är fallet idag. (Jan Heino/NÖ)