Inte alla läkarbesök kan göras genom skärmen

För många är möjligheten till ett distansläkarbesök en bra sak. Det här gäller inte alla. Möjligheten till att besöka en läkarmottagning borde alltid finnas. Foto: Pixabay

Ledare 7.2.2024

Att allt fler tjänster i vårt samhälle är digitaliserade har redan länge varit ett faktum. För många är möjligheten att kunna sköta sina ärenden på distans ett behändigt sätt såväl för att spara tid som att slippa resor till olika instanser. Undertecknad tycker själv att det kan vara en lättnad att sköta ärenden digitalt så länge möjligheten finns att också kunna uträtta ett ärende öga mot öga. Problem uppstår för dem som inte har datorvana eller praktiska möjligheter att utföra sitt ärende digitalt.

Yles MOT-redaktion kunde nyligen avslöja en skandal angående en konsultfirmas agerande inom flera välfärdsområden. Konsultfirman hade uppdraget att strömlinjeforma vårdprocesserna genom att höja antalet läkarbesök på distans.

Då bolaget sägs ha haft en målsättning att 70–90 procent av läkarbesöken ska vara möjliga att göras på distans målar det upp en skrämmande framtidsbild.

Samarbete med ifrågavarande bolag hade åtminstone i några välfärdsområden brutits men det tycks ännu finnas sådana som följer den utstakade linjen. Man kan bara fråga sig hur vården där ser ut inom en nära framtid. Finns det ännu kvar någon mänsklighet och empati som hör till sjukvårdens grundpelare eller är det bara mammon som styr verksamheten?

I en intervju som publicerades i Nya Östis vid årsskiftet konstaterade Patrik Björkman, gruppordförande för SFP:s fullmäktigegrupp i Östra Nylands välfärdsområde, bland annat följande:

”Vi har inga nedskärningar på kommande varken bland personalen eller i servicenätet. Vi har redan har en ganska slimmad organisation med mycket smal förvaltning samt ett relativt effektivt servicenät.”

Vi får hoppas att de ambitionerna håller i sig och också gäller de övriga beslutsfattarna inom välfärdsområdet. Det känns som östnylänning tryggt att höra till en mindre organisation, i vilken också mänskliga faktorer beaktas.

Det som inte bör förglömmas när det gäller välfärdsområdena är att målsättningen är att verksamheten inte ska gå på minus. Östra Nylands välfärdsområdes budget för 2024 hade vid årsskiftet ett underskott på omkring 15 miljoner. Det är ändå ganska litet jämfört med många andra välfärdsområden.

På Finansministeriets webbplats går att läsa att välfärdsområdenas ekonomiplan ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret medan underskott ska täckas på tre år. En hel del arbete återstår alltså också här i östra Nyland för att säkra den framtida verksamheten. (Marit Björkbacka/NÖ)