Hälsovårdskrisen fördjupas även i Lovisa

Även Lovisa hälsostation påverkas av nedskärningar. Foto: Östra Nylands välfärdsområde

Ledare 4.4.2024.

Östra Nylands välfärdsområde har nu funnits i över ett år, men någon ljusning i den omtalade vårdskrisen kan fortfarande inte ses. Snarare har framtidsutsikterna förvärrats under de senaste månaderna.

När välfärdsområdet för ett par veckor sedan presenterade bokslutet för 2023, kröp det fram att områdets underskott blev 34,6 miljoner euro, alltså betydligt större än det planerade underskottet på 27,5 miljoner euro. Dessutom blir även budgeten 2024 en underskottsbudget.

Välfärdsområdena finansieras huvudsakligen av staten. Områdenas ekonomi och skattebasen i allmänhet förbättras inte heller av de arbetsmarknadskonflikter som nu pågår, även om de flesta är överens om att den lågavlönade vårdpersonalen är förtjänt av ett lönelyft.  

HUS-sammanslutningen har dessutom presenterat ett konkret förslag om att skära ner i Borgå sjukhus jour- och serviceprofil, vilket skulle beröra även Lovisabor. Sjukhusets existens är lyckligtvis inte hotad, tack vare att sjukhuset fått ett konkret omnämnande i regeringsprogrammet. Östra Nylands välfärdsområde är ett av landets sju tvåspråkiga välfärdsområden och samtidigt området med den största svenskspråkiga minoriteten. SFP:s medverkan i regeringen har kritiserats, men på den här punkten har partiets regeringsmedverkan i alla fall gagnat östnylänningarna.

Ännu i slutet av år 2023 hoppades välfärdsområdesdirektören Max Lönnqvist att budgeten kan balanseras fram till 2025–2026 utan att man permitterar vårdpersonal, men med de senaste siffrorna för ögonen verkar det förbli en from förhoppning.

Även det produktivitetsprogram som Östra Nylands välfärdsområde nu ska förverkliga verkar innehålla en del önsketänkande, som att uppnå betydande inbesparingar genom ”verksamhetsstyrning och serviceintegration”. Mer konkret handlar det bland annat om att minska användningen av specialsjukvård i allmänhet, och skära ner i specialsjukvårdens bäddavdelningsdagar.

Välfärdsområdet vill också minska på den inhyrda personalen från rekryteringsföretag för att i högre grad anställa egen personal, vilket i sig är klokt men knappast ger tillräckliga inbesparingar. Däremot är det bra för hälsovårdens klienter att andelen fast personal ökar, vilket skapar mer långvariga och stabila vårdrelationer.

Det sannolika är att vi nu kan vänta oss betydligt tuffare åtgärder än så för att balansera budgeten fram till 2025–2026. Det kan handla om att permittera delar av personalen för viss tid, eller att rentav säga upp delar av personalen, inklusive mellanledningen, och att helt sluta producera icke-lagstadgade tjänster.

Ingen politiker inom välfärdsområdets fullmäktige vill förstås vara den som presenterar dåliga nyheter, men för de östnyländska invånarna gäller det att inom kort bereda sig på mer smärtsamma nedskärningar inom hälsovården. (Peik Henrichson/NÖ)