Folkskolan i Hopom har en ny funktion

Hopomskolan, i år hundratio år, har enligt Hopom byaförenings Mikaela Gustafsson och Rune Nyström upprepade gånger funnit nya användningsformer alltsedan undervisningen upphörde. Foto: Jan Heino

​I år har det förflutit 110 år sedan Hopomskolan på Brobacka lägenhet invid Hopomvägen togs i bruk. Undervisningen upphörde 1959 och nu hyr byaföreningen ut huset för rehabiliteringsverksamhet.
 

LILJENDAL Frivilliga insatser kom väl till pass när folkskolor grundades i början av 1900-talet. I många byar bidrog lokalbefolkningen till själva byggnadsarbetet. I Hopom hade två gårdar, Lassas och Mattas som de då hette, 1902 ställt sina ”lillstugor” till förfogande för en småskola som då började fungera.
 
Tio år senare fick byborna enligt byalagets, sedan byaföreningens ordförande Rune Nyström till stånd en skolbyggnad.
 
– Enligt en handling från 1920 om skoltomtens ägoförhållanden stod skolan färdig 1912. Samma dokument noterar att skolan byggdes av byborna och att också byggmaterialet hade donerats av gårdarna i byn. Tomten inregistrerades 1922 som en självständig lägenhet under namnet Brobacka.

Hopomskolan har under de senaste sextio åren renoverats och fått nya användningsformer. Efter diverse förvecklingar gällande äganderätten köpte Hopom byaförening fastigheten 1992 och fick då lagfart på den. För ett drygt tiotal år sedan antogs en ny hyresgäst, Mäntyläkoti, som nu drivs av bolaget Mehiläinen. (Jan Heino/NÖ)

Läs mer i Nya Östis torsdagen den 20 januari 2022.