Finland, Sverige och Nato

Finlands försvarsmakt är väl utrustad och torde utan några som helst svårigheter fylla alla krav för ett medlemskap i Nato gällande både materiel och annan försvarsberedskap.

LEDARE 7.4.2022

Frågan om Finland ska bli den trettioförsta medlemmen i den mellanstatliga militäralliansen Nato är het. Vi vill ha bättre trygghetsgarantier för vår säkerhet. Om en medlemsstat hotas ska de övriga länderna ställa upp och delta i försvaret. Efter det ryska anfallet på Ukraina svängde folkopinionen tvärt. Nu har folket sagt sitt. En majoritet av finländarna vill att vi ansluter oss till Nato. Ingen folkomröstning anses längre nödvändig.

Politikerna har tagit folkets åsikt på allvar. Våra demokratiskt valda ledare har startat en process med syfte att komma till ett beslut. Två av partierna har redan för många år sedan tagit ställning för Nato. SFP och Samlingspartiet och andra ser ut att följa de andra två i det nya säkerhetspolitiska läget. Mycket tyder på att västvinden blåser allt friskare i partierna. Seriösa förberedelser för ett inträde i Nato har påbörjats. En redogörelse från regeringen till riksdagen ska ge utgångspunkten.  

Med tanke på Rysslands aggressiva inställning till att Nato utvidgas uppstår frågan om tidpunkten för en ansökan. Med en stor del av de ryska trupperna i Ukraina har vår grannes militära kapacitet i norra Europa intill vår gräns reducerats avsevärt. Rysslands reaktion efter vår eventuella Natoansökan antas närmast bestå av vapenskrammel och cyberhot. Men visst har vårt lands ledning en mångfacetterad uppgift att lotsa oss in i Nato så tryggt som möjligt.   

En synnerligen viktig fråga är Sveriges inställning till Nato. Finland och Sverige är väl förberedda för ett medlemskap tack vare sitt nära militära samarbete. Båda deltar regelbundet i Natoövningar. Om de två grannländerna skulle gå skilda vägar uppstår en märklig situation. Hur försvarar Nato Finland om Sverige blir utanför, hur kan styrkorna då flygas över Sverige?  

En skillnad mellan de båda länderna är det sätt på vilket Natodebatten förs och förberedelser vidtas. Finland jobbar med medborgarinitiativ och en analytisk redogörelse. Ministrar och presidenten reser hektiskt för att diskutera med Natoländernas statsöverhuvud och ministrar. I Sverige läggs mycket vikt vid interna partidiskussioner. Debatten inom partierna och ett färskt uttalande av den socialdemokratiska statsministern tyder dock på att ett positivt beslut om Nato inte börjar verka realistiskt.  

Mycket kan hända ännu under våren. Sveriges inträde i EU gick snabbt, politikerna handlade raskt och Finland fick bjuda till för att hinna med sin egen ansökan. När förberedelserna för vårt inträde i den Nordatlantiska fördragsorganisationen fortsätter och ansökan lämnas in är det att hoppas att en god synkronisering med Sverige ligger högt på listan. Det redan täta försvarssamarbetet mellan våra länder skulle därmed befästas på ett ypperligt sätt. (Jan Heino/NÖ)