Dags att göra läsningen trendig igen

Det är viktigt att det finns mångsidiga alternativ och olika slags texter tillgängliga för att tända läsgnistan och stöda läsning som ett fritidsintresse. Foto: Pixabay

​LEDARE 16.2.2023
 
Just nu pågår barnens kulturveckor som riktar sig till barn i daghem, förskolor och skolor i Kymmenedalen och Lovisa. Även i hemmen är det möjligt att ta del av program av varierande slag.
 
Det är viktigt att det erbjuds kultur i olika former till varierande målgrupper. Det är även av stor betydelse att kulturen finns närvarande, lättillgänglig för alla, året om, oavsett boplats. Den 19 januari 2023 rapporterade Svenska Yle att boksamlingarna på biblioteken har krympt. Därtill blir biblioteksbesöken glesare. I dag lånar bara var tredje finländare böcker på biblioteket, medan varannan gjorde det ännu på 1990-talet. Susanne Ahlroth, överinspektör för biblioteksväsendet vid Regionförvaltningsverkens svenska enhet, ser utvecklingen som oroväckande. “Biblioteken har förändrats ganska mycket sedan nittiotalet. Man kan vara biblioteksanvändare trots att man inte lånar böcker. Men bibliotekens grunduppgift är fortfarande att främja läsning och litteratur. Det gör ingen annan på samma sätt i samhället”, säger Ahlroth.
 
Att böcker är lätta att få tag på har också en stor betydelse för att upprätthålla läsintresset. I det här syftet spelar bokbussen, framför allt för läsare på glesbygden, en stor roll. Därtill finns så kallade bokbytarhyllor placerade på olika håll i nejden. Litteratur finns alltså tillgänglig för dem som vill ta emot den.
​
Det är möjligt att ta till sig litteratur i olika former. Ljudböcker, som har blivit allt populärare, har också lockat nya läsare. Digitala böcker och pappersböcker ska inte ställas mot varandra. Olika format kompletterar varandra.
 
Det är viktigt att det finns mångsidiga alternativ och olika slags texter tillgängliga för att tända läsgnistan och stöda läsning som ett fritidsintresse. En god läskompetens stärker den positiva attityden till läsning.
 
Antalet böcker i hemmet, dagliga lässtunder och regelbundna biblioteksbesök har stor betydelse för barnets läsvanor. Hur mycket läses det i de finländska barnfamiljerna? Enligt undersökningen ”Varhaislapsuuden lukuhetket tukevat lukutaitoa” (Onnimanni 1−2/2018) av Lerkkanen, Salminen och Pakarinen gjord bland finländska föräldrar till barn i 2−3årsåldern läser drygt 30 procent av mammorna och under 25 procent av papporna högt för sina barn. Varför är högläsningen så betydelsefull? I Språktidningen (2/2015) skriver Johanna Westerlund ”Det finns tecken på att högläsning kan bidra till en bättre språkkänsla, större ordförråd och ökad läslust. Andra effekter är att fantasin, empatin och kreativiteten utvecklas”.
 
Förutom att högläsningen berikar barnets språk drar hela familjen nytta av den. Den stärker känslan av samhörighet och förbättrar förmågan till interaktion. Det är alltså dags att göra läsningen trendig igen. (Anna Johansson/NÖ)