Byråkratin både bra och besvärlig

LEDARE 3.11.2022
 
Byråkrati används ofta i nedsättande bemärkelse. Men det finns byråkrati av flera slag, också nyttig, positiv sådan. Ursprungligen har ordet varit ett neutralt uttryck för den form eller struktur enligt vilken organisationer är uppbyggda. Byråkratin var avsedd att skapa ordning och reda, att få till stånd systematik. I den bemärkelsen behövs byråkrati.   
 
Idag tar vi till ordet mest när vi vill kritisera. Byråkrati tolkas som pappersexercis och ämbetsmannavälde, något som ingen vill ha. Och visst finns det utrymme för kritik av det statliga och kommunala, även om väldigt mycket idag är bättre än förr i världen. 
Flera projekt som går ut på att minska betungande byråkratiska förfaranden har pågått under de senaste åren exempelvis inom miljösektorn. Tyvärr har synliga resultat låtit vänta på sig. Ett praktexempel på besvärliga lovprocesser är de miljötillstånd som måste förnyas på gamla skjutbanor. En lagändring som trädde i kraft för några år sedan kräver detta. Innehavare av länge nyttjade banor ska fylla i en ansökan med tillhörande bilagor som omfattar ungefär åttio sidor. Nya krav på buller- och grundvattenundersökningar kan medföra kostnader på tusentals euro. Alla klarar inte av sådana utgifter. 
 
Till de goda exemplen på lättare byråkrati hör flera förfaranden som idag under vissa förutsättningar kan utföras online, såsom förnyande av pass och andra officiella dokument. Inget köande till polisen för att anhålla och sedan avhämta urkunden. Men det som då krävs är förstås en dator och kunskap att hantera den. 
 
Ett ofta framkastat påstående är att ”byråkraterna”, de stads- och statsanställda är alltför många.  Men är det så? De flesta av våra kommunalt anställda jobbar inom sjukvård, äldreomsorg, daghem och undervisning. Snarast råder det knapphet på personal inom flera av dessa sektorer. Inte heller de högre hierarkiska skikten i vår stadsbyråkrati verkar vara överdimensionerade. 
 
När ärenden ska handläggas av en myndighet vill vi undvika onödigt krångel och snabbt veta hur ett tillstånd ska fixas. Om det visar sig att det krävs ett dokument till, tycker vi att det är dålig service. Då är det bra att reflektera över varför detta behövs. Den enskilda handläggaren måste hålla sig till de lagar och regler som finns. Om de är onödigt besvärliga borde de reformeras av den som skapat sådana. 
 
I grunden strävar en organisation, också de statliga, efter att uppnå en rad mål på ett effektivt sätt. Som nation torde Finland höra till de minst byråkratiska, särskilt som våra lagar och regelverk utgår ifrån den enskilda människans rättigheter. Men visst stöter vi ibland på svåra paragrafer och komplicerade blanketter. Och när medborgaren försöker få svar på en fråga hävdar myndighetspersonen ibland att problemet hör till någon annan. Då lönar det sig att inte ge upp, utan hålla på sin rätt att få svar eller bli hänvisad till rätt instans.  (Jan Heino/NÖ)