Bakom murar av servicenummer

Den mänskliga kontakten är viktig men sparas alltför ofta bort vid nedskärningar. Kvar blir murar av servicenummer. Foto: Pixabay

LEDARE

En klyscha som hörts till lust och leda vid inbesparingar är att nedskärningarna görs för att förbättra servicen. Det kan vara en välfungerande telefoncentral som sparas bort medan tjänsterna i fortsättningen sköts av ett privat företag som kan finnas var som helst i landet.

Så gjorde Borgå redan för rätt så länge sedan. Det var förvisso människor som svarade också i fortsättningen men servicen − åtminstone i början − utmärktes av en total avsaknad av lokalkunskap. Inte blev saken bättre av att svenskakunskaperna var nästintill obefintliga.

Det är på sin plats att ge en eloge åt Lovisa stad som ännu har de trevliga och hjälpsamma personerna i sin telefonväxel kvar, vilka hjälper uppringaren med det mesta.

Östra Nylands välfärdsområde som sedan förra årsskiftet har byggt upp ett helt nytt system för hälsovården har ännu en hel del barnsjukdomar kvar i servicenätet. När en klient i spe öppnar välfärdsområdets webbplats för att uträtta sina ärenden är det ganska uppenbart att hen förväntas ha en dator, smarttelefon eller pekplatta till sitt förfogande för att få ta del av servicen. Då torde hela processen löpa tämligen smärtfritt och en tid kan bokas. Problem uppstår om hen inte är datorvan och inte klarar av de digitala processer som krävs för att beställa tiden.

På sociala medier har det under den senaste tiden debatterats rätt så flitigt om servicen. Klienter som ringt upp, och valt de rätta siffrorna för att få sin specifika service har fått det bekanta meddelandet att någon från den valda hälsovårdsservicen ska ringa tillbaka. Men inga samtal har kommit, varken samma dag eller inom de följande dagarna.

Om personen i fråga ännu tar itu med att ringa till välfärdsområdets växel för mera information och endast hamnar i en telefonkö som aldrig verkar ta slut är nog situationen ganska prekär. Det verkar som om det i sparivern har sparats bort det allra viktigaste; en medmänniska som kan hjälpa då hjälpen behövs som mest.

Hbl rapporterade den 30 oktober om en hård sparkur som väntar för Västra Nylands välfärdsområde. Servicen planeras skäras ned på lägsta tänkbara nivå enligt lagen. Sparkraven på vårt eget välfärdsområde är också hårda och det återstår att se hur det påverkar serviceutbudet.
Det som väckt en hel del ilska och indignation är förslaget att en allt större del av hemvården ska ske på distans. Redan i dag lär en del av kontakterna vara virtuella, omkring fem procent. Enligt artikeln ska upp till 20 procent av hemvårdskontakterna i framtiden ske virtuellt. Också dagverksamheten för seniorer ska enligt förslaget avvecklas. De äldre får istället förbli i sina hem och kontakterna sker via datorskärmar.

Det är svårt att överhuvudtaget kommentera dessa förslag, så absurda låter de. En annan frågeställning är hur inbesparingskraven hanteras här i östra Nyland. Är det också här så att de svagaste i samhället offras på altaret till inbesparingar och en "förbättring av serviceutbudet"? (Marit Björkbacka/NÖ)