Att ta kontroll över narrativet

Nu är det särskilt viktigt att ta ett steg tillbaka och fundera på vem eller vad som skapar våra egna berättelser. Foto: Pixabay

LEDARE 2.3.2023

Ordet narrativ är ett ord som till lust och leda har använts i olika medier under de senaste åren. Det som inte lika ivrigt har förmedlats är vad ordet egentligen betyder. Narrativ innebär att något berättas, det kan betyda en berättelse eller uttrycker som verbmodus att något återberättas.

Uppmaningen att ta kontroll över narrativet kan vara uppmaning att ha kontroll över de historier som var och en av oss skapar genom våra liv och upplevelser. Genom att hålla koll på det vi förmedlar utåt, kanske vi till och med har aningen mera kontroll över det egna livet.

Men hur berättas de här historierna vidare oberoende om det handlar om en person eller ett företag? Vem är det som arbetar med texten och hur skapas exempelvis bilderna?

I dagens läge börjar det bli alltför lätt att kunna utnyttja artificiell intelligens till det här. Det finns textgeneratorer som med hjälp av ett klick kan skapa vad som än önskas. Till exempel i skolor har det uppstått problem då det är möjligt att göra sina skriftliga hemuppgifter med hjälp av textgeneratorerna.

Risken är att inget av det vi omger oss inom kort är skapat av människor. Det kan eventuellt kännas frestande att spara pengar och tid genom att knapra in de rätta variablerna och därmed få ett verk skapat. Det kan vara ett musikstycke, en animerad videosnutt eller varför inte en bok.

Kanhända framtidens kulturutbud inte består av vem som är mest själfull eller vältalig utan vem som skriver in de bästa instruktionerna för att maskinen ska spotta ut ett verk. Det här oberoende i vilken genre det handlar om.

Hur bra ett dylikt verk än kunde vara och hur förmånligt det än är så lönar det sig nu att grunna över om det här verkligen är något vi vill leva med. Kanske det är nu det borde dras upp riktlinjer såväl för framtida användning som för acceptans av fenomenet.

Vi lever på många sätt i en värld i vilken vi är omgivna av konstgjorda saker och ting. Är det verkligen så att vi också är beredda att lämna ifrån oss betydelsefulla bastioner såsom konst och kultur?
​
Nu är det särskilt viktigt att ta ett steg tillbaka och fundera på vad som är viktigt för oss. Väljer vi att använda det som grafiker, författare, konstnärer och musiker och andra artister skapat? Eller nöjer vi oss att omge oss med det som i princip har åstadkommits av en maskin?
​
Om valet inte görs av andra orsaker så borde det nog göras för att vi ska kunna hålla fast i de berättelser som våra liv och vår värld ger upphov till. Genom att även framöver låta människor ansvara för skapandet, kan vi kanske aningen längre hålla kvar såväl vår mänsklighet som vår medmänsklighet. (Marit Björkbacka/NÖ)