LEDARE 4.8.2022
Finlands långa gräns mot Ryssland är omgiven av många historiska händelser och även känslor. Dess nuvarande sträckning fastslogs efter andra världskriget och har därefter varit stabil. Detta kan inte sägas om trafiken och samröret över gränsen som har fluktuerat rätt mycket. Det brutala ryska angreppet på Ukraina har fått oss betrakta gränsen med helt annorlunda ögon. Gränszonen i öst har varit ett område för utbyte av varor, tjänster och kultur. Otvivelaktigt har många av det finländska näringslivets sektorer gagnats av samarbetet över gränsen under de senaste årtiondena. Nu har vi kommit till ett definitivt stopp. Relationerna med Ryssland och gränssamarbetet har fallit ihop. Men de problem som uppstår av detta stopp bemästrar vi, inget tvivel om det. Nu gäller det att prioritera integritet och skärpt gränssäkerhet. Utvecklingen av gränsregioner gynnas ofta tack vare medverkan från grannlandet. Effekterna av rysk gränsturism och shopping har sträckt sig ända till östra Nyland. Fisk- och andra butiker har marknadsfört sina produkter också på ryska. Lågprisaffärerna har haft en ström av ryska kunder, som nästan försvunnit. Finska skogsentreprenörer är nu tvungna att se sig om efter nya uppdragsgivare. Persontågen till Sankt Petersburg har ställts in. Industriföretag lider hårda bakslag när de drar sig ur Ryssland med stora förluster i bagaget. Exemplen på de negativa följderna av kriget och sanktionerna är otaliga. Men dessa konsekvenser är det bäst att lägga bakom oss och se framåt med tillförsikt. Gränsen mot öster har en isolerande effekt på de två grannländerna för en överskådlig framtid. Den nya situationen medför konsekvenser för vårt tänkande. Ryssen på gatan ska kanske inte anklagas för det som Putin i sin grymhet håller på med, men en överväldigande majoritet av folket stöder honom och krigföringen. Möjligen har den massiva ryska propagandan vilselett de stora massorna. Alltnog, ökad säkerhet och beredskap vid behövs vid vår östgräns, vilket statsmakten mycket väl insett och skridit till åtgärder inom försvaret och gränsbevakningen. De ryska inköpen av fastigheter på strategiska ställen i Finland har väckt befogad oro och borde ytterligare åtgärdas. Gränsbevakningslagen justeras som bäst med syfte att stärka gränssäkerheten. Risken för hybridpåverkan och manipulerade stora strömmar av invandrare över vår östgräns har regeringen nu beaktat i en proposition som innehåller flera ändringar. Bestämmelser om begränsning av övergångstrafiken och möjlighet att uppföra hinder i gränszonen kommer också att fogas till lagen. Bättre att stämma i bäcken än i ån. Den nationella säkerheten måste komma först. (Jan Heino/NÖ)
0 Comments
Planeringen är gjord, arbetet är i full gång. Sibeliusdagarna firas 2–4 september.
LOVISA − Det här är Lovisabornas musikfestival, poängterar konstnärliga ledaren Tomas Takolander som vill fördubbla antalet besökare från i fjol. Öppningskonserten i Socis är gratis och den livestreamas till de lokala servicehusen. − Att komma på öppningskonserten ger försmak på artisterna och programmet. Det mångsidiga programmet finns på festivalens webbplats. Det blir allt från opera till runosång, balett och klubbkvällar. En glad nyhet är att TampereRaw återvänder till festivalen efter fjolårets succé. Sibeliusdagarna syns också i de sociala medierna. En nyhet är att man kan få gratisbiljett via jippo på festivalens Instagram och Facebook. (Marianne Nordström/NÖ) Läs mer i Nya Östis den 11 augusti 2022. Jari Nurmi visar med vänstra armen att Mikael Carling ska ändra kurs en aning och simma längre till vänster. Jari Ekström ligger i vattnet och väntar på att bli räddad. LOVISA Nya Östis är med en måndagskväll i juli när Lovisanejdens sjöräddare har en av sina övningar. − I kväll ska vi öva yträddning och åker ut till Hudö med räddningsbåten Degerby, säger ordförande Henry Littman. Intill bryggan vid Sistolastranden ligger även den mindre räddningsbåten Taru. Sex personer från Lovisanejdens sjöräddare deltar i kvällens övning. Vi åker med en hastighet på några knop ut från stranden och vidare till farleden. Ute i farleden ökar Jari Ekstrand hastigheten till 25 knop. − Degerby har en topphastighet på 35 knop, men det är sällan vi kör så fort. I regel håller vi oss till 25─30 knop om det inte är ett uppdrag där fara för liv föreligger. Lovisanejdens sjöräddare ska vara utryckningsklara inom en timme från det att de får ett uppdrag från Kustbevakningen. − Normalt är vi utryckningsklara inom en halv timme, säger Littman. Vilka slags uppdrag får ni? − Typiska uppdrag är att en båt fått problem med motorn eller vattenkylningen eller att någon slang läcker. De flesta utryckningar är på våren och försommaren. Ofta beror det på att båtägaren slarvat med till exempel slangar så att de kommit i kläm och det blir motorproblem. Säsongen inleds den 1 maj och avslutas första söndagen i november. (Gerd Mattsson-Turku/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 4 augusti 2022. När Tapani Häkkinen blev bibliotekschef för tre år sedan sades det att han kunde börja planera med tanke på ett nytt bibliotek. Men inget har hänt sedan dess. LOVISA Biblioteket finns vid Drottninggatan 3 i Lovisa. Läget är centralt, mitt i stan, men trängseln är påfallande. Såväl Tapani Häkkinen som den övriga personalen och låntagarna väntar på det nya biblioteket som på solens uppgång. Bibliotekschefen har visioner om utställningar och evenemang och annat för att biblioteket ska kunna bli ett vardagsrum för Lovisaborna och andra som har vägarna förbi. – Att få budgetmedlen att räcka till för bokinköp för biblioteket med filialer i Pernå, Liljendal, Tessjö och bokbussen med sina drygt sjuttio hållplatser är ingen lätt ekvation. Böcker och tidningar ska finnas på bägge inhemska språken i ungefär lika stort antal. Därtill kommer litteratur på övriga språk som engelska, tyska och franska och numera också på ukrainska, säger Häkkinen. Bokvalet sker huvudsakligen enligt Kirjastopalvelus listor. Personalen går igenom förteckningarna med Maria Strandvik som ansvarar för den finska litteraturen och Ann-Helen Grundström som koordinator för de svenska böckerna. Harriet Lill-Smeds har hand om barn- och ungdomsböckerna och inköpen till bokbussen. Chauffören Henrik ”Fille” Ramsay koncentrerar sig på körandet. Ett bibliotek består inte enbart av böcker utan även av audiovisuellt material som musik och videor. Till bibliotekets uppgifter hör också att ordna utställningar och evenemang. (Benita Ahlnäs/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 4 augusti 2022. Politiker och andra aktörer kan fatta felaktiga beslut utgående från reaktioner på sociala medier. Vi måste bli bättre på att lära oss vilken information är sann och vilken är falsk. LOVISA Max Arhippainen, sporadisk medarbetare på Nya Östis, började i mars 2022 jobba för Natos kunskapscentrum för strategisk kommunikation i Riga i Lettland. På engelska heter centret Nato StratCom Coe. Arhippainen är nu tjänstledig från sitt jobb som försvarsmaktens informationschef och räknar med att stanna mellan två och tre år i Riga. Backar vi bandet bakåt flera år har Arhippainen tidigare jobbat bland annat som chefredaktör för Hufvudstadsbladet och på försvarsministeriet. – Jag skrev rätt ofta för Nya Östis efter att jag började med den bisysslan för några år sedan, säger han. Min ambition var att fortsätta skriva oftare, men våren 2020 kom coronapandemin och vi blev fullt sysselsatta inom försvarsmakten, dels med att informera om hur vi tog hand om beväringarnas och personalens hälsa, dels om att förklara att militärens kapacitet bevarades under pandemin. Dessutom måste vi övertyga beväringarna och deras nära om att de rätt stränga begränsningar som infördes var nödvändiga. Centret som Arhippainen arbetar för har cirka fyrtio anställda från drygt tio olika länder. Han är chef för den avdelning i centret som arbetar med teknologi och vetenskap. – Redan 2013 var jag med som Finlands representant vid det första mötet som planerade grundandet av det här Nato-centret. Verksamheten inleddes 2014. Därför är det extra roligt att få vara en del av det hela nu. (Carita Liljendahl/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 4 augusti 2022. Det tog en timme att plocka örter, ogräs och kantareller och en timme att göra två soppor. Sedan åt lägerdeltagarna upp allt för det var så gott. PERNÅ – Till ogrässoppan plockade vi mjölkört, nässla, klöverblad och kirskål. Vi mixade med broccoli och zucchini. Vi hittade ganska lite kantareller men det blev ändå mycket smak i svampsoppan, säger lägrets huvudansvariga ledare Mia Aitokari. Alla fick plocka något, göra något i köket, alla deltog och gjorde sitt och sedan åt vi och åt vi tills allt var slut. Kamratförbundet för Kuggomskolan står som arrangör för lägret. Med understöd från Brita Maria Renlunds minne ordnas två barnläger i sommar med natur och djur som tema. Lägerdeltagarna besökte Teiras och djuren där. Barnen fick röra och klappa korna och fick veta hur de sköts och att de blir kött. Hos Silvennoinens fick de rykta hästar och fläta manar. På Villitarha fick de veta mer om alpackor och kunde mata dem och hönsen. Kompisarna Sigrid Vonka och Sofia Hirvonen, 10 år, är väldigt nöjda med lägret. − Det är ett jätteroligt läger, säger Sigrid. I går kväll hade vi hot dogs och marshmallows. Ogrässoppan i dag smakade som spenatsoppa, inte konstigt alls. − Jag har inte ”pajat” kossor förut, säger Sofia. I går gjorde vi trafikregler till djur. Jag ritade en skylt med varning för rävar, åt kaniner. (Marianne Nordström/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 4 augusti 2022. Äntligen, efter en längre paus än planerat, var det i onsdags dags för släpärtskalas på Kycklings. Manskören Föreningen Sångargillet i Lappträsk kokade ärter och bjöd på körsång, allsång och överraskningsgäster. – Det här kalaset skulle vi egentligen ha haft förra sommaren, sade Sten Frondén, körens ordförande, då han hälsade publiken välkommen. LAPPTRÄSK För många är släpärterna en stor delikatess, så glädjen var stor då Sångargillet kunde återgå till sin sommartradition. – Sedan 1999 har vi ordnat släpärtskalas varannat år här på Kycklings, säger Johan Gustafsson, en av koristerna i manskören Sångargillet. Han ingick i teamet, som kokade släpärterna. Harry Andersson skötte fältköket. På släpärtskalaset uppträdde Sångargillet under ledning av Kaj Silfvast, vikarierande dirigent. Slurp, slurp låter det när det äntligen blir paus och dags att njuta av släpärterna. – Vi har kokat en sjuttio till åttio liter, säger Gustafsson. Ärterna är obesprutade och donerade av Mikael Nygård från Michelspiltom. – Jättegoda ärter, säger Katri Sibelius. (Inge Ekholm/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 4 augusti 2022. |
Kategorier
Alla
Arkiv
April 2024
GDPR
|