Nyaste verksamhetsformen för Folkhälsan i Liljendal är familjecaféet som arrangeras i Sockengården på Björkvägen i Liljendal. LILJENDAL Föreningen Folkhälsan i Liljendal firade nyligen sitt 90-årsjubileum i Sockengården. Styrelsen hade utsett Helena Lindfors och Olof Lindroos till nya hedersmedlemmar vilka korades med diplom, en bok om Folkhälsan och blombuketter. Lindfors har varit aktiv inom föreningen i omkring 60 år och Lindroos har varit verksamhetsgranskare sedan 1974. – Helena Lindfors var involverad i ”tuberkolosfonden” som kommunens hälsosyster. I ett senare skede överfördes tuberkolosfonden till nuvarande sjukhjälpsfonden. Olof Lindroos ställer upp och hjälper oss i smått och stort, säger föreningens styrelseordförande Anette Lindblom. (Heidi Hurmerinta/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 23 november 2023.
0 Comments
Förvaltningsdirektör Elina Amnell-Holzhäuser förevisar sitt arbetsrum i Rådhuset, det syns att hon trivs. Full fräs har det varit sedan hon tillträdde i juni. LOVISA − Mitt jobb är omväxlande och intressant. Jag är både stadens jurist och förvaltningsdirektör. Ledarskap måste hela tiden utvecklas och förändras i takt med att samhället förändras, jag tycker om att vara chef och att leda, säger Elina Amnell-Holzhäuser. Hon har hunnit vara med om en rad varierande händelser och arbetsuppgifter sedan starten i juni. Tillvaron i Lovisa har varit ovanligt omväxlande hela året, för att nu så småningom följa ett mer rutinmässigt mönster. Familjen Amnell-Holzhäuser är båtfolk, familjen har många gånger som turister besökt Lovisa med båt, gästhamnen får idel lovord. − Det var nog sommarstaden med sitt goda rykte som väckte mitt intresse. Men fördelarna är därtill många andra, som tvåspråkigheten. (Nina Björkman-Nystén/NÖ Läs mer i Nya Östis torsdagen den 23 november 2023. Vill du läsa allt totalt lokalt material från Lovisanejden och Lappträsk som Nya Östis skriver om varje vecka? Köp ett lösnummer, platserna där tidningen säljs hittar du här. På samma webbsida finns uppgifter om prenumerationspriser och kontaktformulär. LOVISA Att det nya Societetshuset i Lovisa blev färdigt 1863, och alltså fyller 160 år har varit bekant sedan länge. Likaså att den invigdes med en stor bal under hösten även om man anordnade några konserter och danser redan tidigare, medan huset ännu var halvfärdigt.
Om det här står att läsa till exempel i Lovisa stads olika historiker. Men exakt när invigningen skedde har inte varit känt. Det fanns ju inga lokaltidningar då. Östra Nyland, det vill säga gamla Östis, började utkomma 1881 och Loviisan Sanomat först 1916. Borgåbladet startade några år tidigare, 1860, men där står inget om det nya Societetshuset i Lovisa, däremot nog en del om det relativt nya Societetshuset i Borgå, byggt åren 1846–47. Efter idogt letande i gamla tidningslägg fann jag till slut en liten notis i Finlands Allmänna Tidning från december 1863, där en korrespondent redogör för den stora bal som anordnades i det nya Societetshuset onsdagen den 25 november. (Thomas Rosenberg/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 23 november 2023. Vill du läsa allt totalt lokalt material från Lovisanejden och Lappträsk som Nya Östis skriver om varje vecka? Köp ett lösnummer, platserna där tidningen säljs hittar du här. På samma webbsida finns uppgifter om prenumerationspriser och kontaktformulär. Inom diakonin märks det att många mår dåligt nu. Behovet av stöd har ökat speciellt bland barnfamiljer i Lovisa. LOVISA – Allt sedan coronapandemin har behovet av samtalshjälp och ekonomiskt stöd ökat stadigt. I höst har fler barnfamiljer kontaktat diakonin, säger familjediakon Susann Stenberg från Agricola svenska församling. Som diakon arbetar hon bland människor, gör hembesök samt ger rådgivning. – Många känner en osäkerhet och oro inför framtiden samt lider av ångest. Detta har lett till att vardagsorken tryter och att behovet av samtalsstöd har ökat i alla åldersgrupper. (Marianne Palmgren/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 23 november 2023. LEDARE 16.11.2023 Enligt undersökningen ”Hyvin sanottu – Bra sagt”, som Yle låtit genomföra, upplever 68 procent av finländarna att samtalskulturen har försämrats. I fjol var motsvarande siffra 58 procent. Projektet undersöker finländarnas erfarenheter av samtalskulturen. Många anser att i synnerhet samhällsdebatten har tagit ett steg bakåt och efterlyser mer saklighet i diskussionerna. Att någon har en annan åsikt uppskattas, sådana ventileras gärna, men längtan efter respekt och koncentration ökar. Årets undersökning visade att det finns en växande grupp av unga kvinnor som inte längre vill delta i samhällsdebatten eftersom de upplever atmosfären som för laddad. ”Den finländska samtalskulturen tillhör alla och vi har alla ett ansvar, rentav en skyldighet, att se till att samtalskulturen är trygg och meningsfull”, säger Yles verkställande direktör Merja Ylä-Anttila. På teve kunde vi nyligen se presidentkandidaterna delta i ett underhållningsprogram där de inte fick de sedvanliga frågorna. Kandidaterna ställdes inte emot varandra, programledaren avbröt dem inte och ingen käbblade i munnen på andra. På bokmässan i Helsingfors arrangerades ett liknande lättsamt program där kandidaterna fick dela med sig av sina läsupplevelser. Givetvis kan vi fråga oss om tillställningar av dessa slag fyller en seriös uppgift. Borde inte tiden satsas på att tenta kandidaterna om dagsaktuella, brännheta politiska frågor istället? Journalisten och pensionerade chefredaktören från Åbo Underrättelser, Torbjörn Kevin, svarade på frågan och säger att de lättsammare utfrågningarna knappast har någon betydelse för kommande valresultat. Det är ändå bra att kandidaterna får bjuda på sig själva och utveckla sina personligheter inför tittarna. Som motvikt till allt det allvarstyngda och sorgliga som tutas ut i dag är det uppfriskande med varierande koncept. De som arrangerar paneler måste helt enkelt fråga sig vad åhöraren vill ha. För att slippa käbbel och inbjudna gäster som avbryter varandra är timglas en lösning. Låt var och en intervjuad tala till punkt, men inte för länge. I en intervju i Hufvudstadsbladet säger Katri Makkonen, med bakgrund som utrikesreporter och programledare, att det är lätt för journalister att ställa frågor, men att det sällan finns de enkla svar som människor förväntar sig i dag. Det hetsiga klimat som ofta råder i direktsändningar, där många personer vill få fram sina åsikter under en begränsad tid, kanske är en delorsak till att allt fler politiker väljer att gå sina egna vägar och tuta ut sina budskap via egna kanaler. De twittrar och skriver inlägg på Facebook och journalister citerar det eftersom de inte längre får svar via telefon eller mejl. Vi får ändå hoppas att det inte går så långt hos oss som det gått i USA där en före detta president vägrar debattera med andra eftersom han anser sig vara dem överlägsen. Vi vill fortsätta se engagerande debatter med presidentkandidaterna på teve, där såväl deras politiska åsikter som personligheter lyfts fram. Det är inte lång tid kvar till valet. (Carita Liljendahl/NÖ) Några elever sitter i en lila soffa i skolans lilla bibliotek. Läsmormor Ann-Christine Kosonen tar fram en bok och börjar läsa högt för eleverna. Då och då avbryter hon sig för att ställa relevanta frågor, som eleverna gör sitt bästa för att svara på. LOVISA Ann-Christine Kosonen, som tidigare arbetade som modersmålslärare i gymnasiet, började som läsmormor i Generalshagens skola tidigare under hösten. Första gången skedde våren 2020, men på grund av coronapandemin kunde hon då inte fortsätta. − Som läsmormor gör jag olika saker med eleverna i årskurs fem. Jag har läst en novell för dem, och ibland har jag och elevernas lärare delat in dem i mindre grupper. Eleverna har fått läsa själva men också lyssna på högläsning, säger hon. Att ha en egen läsmormor är något som eleverna Åsa Alm, Vanessa Koivisto, Bo Lunabba och Alaska Hellsten uppskattar. − Jag tycker om att lyssna på högläsning, säger Vanessa. (Elin Lindberg/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 16 november 2023. För att ta sig vidare i Hela Finland bakar gäller det att imponera på domarna. Hur det går för Harriet Järf från Liljendal får vi snart veta. Hon är en av de tolv ansikten som ska göra upp om titeln Finlands hemmabagare 2023 som startar 20 november. ÖSTNYLAND Harriet Järf, som är uppvuxen i Liljendal, har en annorlunda sommar bakom sig. När andra låg på stranden under ett solparasoll och kopplade av, tillbringade hon semestern i ett tält där hon bakade för brinnkära livet. Harriet är en av hemmabagarna som deltar i Hela Finland bakar 2023 som har premiär på MTV3 den 20 november. – Inspelningarna var hemliga, förutom för den närmaste familjen. Men för en månad sedan fick vi som tävlar gå ut med att vi är med i årets säsong. Jag är väldigt stolt över att ha deltagit, även om det var tufft med alla tävlingsmoment. (Helene Wallin/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 16 november 2023. I ett vitrinskåp i biblioteket är lyxiga bilar uppställda. En besökare tittar drömskt in och mumlar fantiserande om vilken bil hen skulle vilja ha. Det här är känslan som stannar kvar efter utställningen ”Mika's car collection”. LOVISA Femtonåriga Mikael "Mika" Ruhl har skapat en utställning av sin stora hobby. Mika har en intellektuell funktionsvariation. Han har format en personlig utställning. Mika tycker att det inte varit svårt att forma utställningen. Han har valt att visa sina favoritbilar. Tillsammans med sin pappa förberedde han bilarna för transporten, och de packade varsamt in dem i handdukar. Mamma har också hjälpt till med utställningen, hon har bland annat skrivit lapparna som beskriver bilarna. (Wilma Ek/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 16 november 2023.
Den raketartade tillväxt som värmeelementbolaget Loval förutsåg ännu på våren har uteblivit. Orsaken till det oväntade tvärstoppet i efterfrågan på värmepumpar är många, men indirekt kan mycket spåras till Ukrainakriget och EU:s allt mer brokiga stödpolitik för övergången från fossila bränslen till förnybar energi. LOVISA Ännu för ett halvt år sedan såg efterfrågan på värmepumpar ut att explodera med en årlig tillväxt på mellan 50 och 100 procent. Överraskande nog har tillväxten på kort tid ebbat ut, men Loval fortsätter att dra nytta av den globala satsningen på förnybar energi, en så kallad megatrend som indirekt gynnar många bolag som utvecklar produkter för ett mindre klimatavtryck. När coronapandemin härjade som värst ökade efterfrågan på värmepumpar redan märkbart, för att sedan öka närmast explosionsartat efter Rysslands invasion av Ukraina. – Under pandemin hade husägarna dessutom mer tid att fundera på möjliga renoveringar av huset och olika energilösningar, säger Lovals VD Thomas Stendahl. Den utvecklingen fick Loval att än en gång satsa på en utvidgning av sin produktionskapacitet, vilket man nu kan iaktta i form av ett stort nybygge mellan Vintergatan och Helsingforsvägen i Lovisa. Men jämsides med det har många länder senare slutat stöda övergången till värmepumpar. Exempelvis Italien gick från att ha betalat 110 procent i understöd till noll. I Tyskland var det meningen att staten skulle fatta beslut om stöd redan i maj, men beslutet kom först på hösten och träder i kraft först vid årsskiftet. – Ingen vill ju investera i en värmepump under en period då man väntar på ett eventuellt stöd, sammanfattar Stendahl. (Peik Henrichson/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 16 november 2023. Folkhälsan i Lovisa uppvaktade nyligen räddningsverket i Lovisa med färgglada mjukishundar. De ska delas ut till tröst åt barnpatienter i de ambulanser som är stationerade i Lovisa centrum och Forsby. LOVISA Akutvårdarna Marko Eklund och Andreas Flinck fick ta emot femtiofyra tröstehundar som Folkhälsan i Lovisa skänkte de ambulanser som är stationerade i Lovisa centrum och Forsby. − De kommer väl till pass. Alltid är det inte så allvarligt när ett barn åker i ambulans men att få ett kramdjur är omtyckt och ger tröst, säger Flinck. (Marianne Nordström/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 16 november 2023. |
Kategorier
Alla
Arkiv
April 2024
GDPR
|