Alla hjärtans dag till ära publicerade Lovisa stad i går ett stickmönster till koftan ”Lovisadropparna”. Ett år tidigare på alla hjärtans dag fick staden en egen ylletröjsmodell. På Lovisadagen stod mönster till yllesockor i tur.
LOVISA Det är Lovisabon Tuija Klaus som har designat alla mönstren. Inspirationen till koftans gröna färgton har hon fått från huset ”Pitkänpöydäntalo” som finns på Mariegatan. På husets fasadfönster finns det Lovisadroppar. Koftans modellexemplar har stickats med garnet DROPS Karisma, färg 45 ljus oliv. – Jag har sett ylletröjor och yllesockor stickade med mönstret i de mest fantastiska färgkombinationer och nyanser. Själv har jag en kofta i ockra, säger Nina Wiklund, kulturturismkoordinator. Mönstret för koftan publiceras på alla hjärtans dag onsdagen den 14 februari på webbadressen loviisa.fi/sv/ylletrojan. Ett mönster i pappersform kan avhämtas från och med torsdagen den 15 februari från Lovisa stads kundservicekontor Lovinfo på adressen Mariegatan 12 A. (NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 15 februari 2024.
0 Comments
Söndagen den 25 februari ges flera föreställningar och workshoppar där även Lovisabördige Leo Terävä medverkar. Det blir en tvärkonstnärlig festival med riklig växelverkan mellan dans, musik, bildkonst och film. LOVISA Kunde dansen möjligtvis skapa islossning i Lovisaviken? Den tanken slår en åtminstone när man bekantar sig med festivalen Vinterdansers program där danskonstnärerna verkar gå i spetsen för en ny brytningstid. Här finns banbrytande föreställningar och workshoppar både för dansentusiaster, skolelever, människor med specialbehov, och personer som är rädda för att dansa. Workshopparna hålls på gamla mejeriet, Chiewitzgatan 13. Programmet under själva festivaldagen kulminerar i en stor galaföreställning kl. 15 på Kino Marilyn där Riina Hannuksela och Elisa Lejeune regisserar dansgruppen Ihanat som framför verket ”Gen Z–Portraits” bestående av en serie solouppvisningar där dansare med specialbehov ska kunna känna sig trygga i att uttrycka sig. På samma galaföreställning uppträder gruppen Tanssiartesaani med verket ”In Flesh and Blood” med dansarna Leo Terävä, Sabina Moe, Luis Nunes, Xavier Bambu Locquet Vandenberghe, Beniamino Borghi och Marttaleena Nikkari. Benianimo Borhi står för verkets idé och koreografi. Lovisas egen stora stjärna på scenen är förstås Leo Terävä som är uppvuxen här och återvänt till staden efter att först ha gått Sibelius-lukio i Helsingfors och studerat sig till kandidat i danskonst vid Teaterhögskolan. – Det känns fint att vara tillbaka igen, säger Terävä som också jobbat som danskonstnär för flera kända grupper, nu senast Zodiak som specialiserat sig på modern dans. (Peik Henrichson/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 15 februari 2024. Årets Liljendalrevy har premiär 24 februari, och med mindre än en månad har man tagit in orkestern för att öva in sångerna. NÖ fick ett smakprov på en av övningarna. LILJENDAL På onsdagskvällen är Liljendalgården full av sång och skratt. Revyövningarna är i full gång och mellan sångerna gnabbas man kärleksfullt med varandra. – Om 24 dygn har vi just spelat första akten, konstaterar Axel Törnroos. Frej Lindfors fortsätter: – Is inte skrämma mig! Han fortsätter: – Tage Fredriksson kan alla roller, särskilt ”kararollerna” men nog kan han hoppa in som fruntimmer också, säger Frej och skrattar. (Victoria Forsman/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 8 februari 2024. Tre personer delar just nu utrymmet på Galleri Theodor. Lovisaborna Piia Miettinen och Olli Räty har ställt ut här tidigare, Tiina ”Nousari” Nousiainen från Vanda är här för första gången.
LOVISA Tillsammans fyller de Galleri Theodor med 37 verk. ”Mot våren” kallar Olli Räty sin färgsprakande del, här finns elva akrylmålningar och fyra träskulpturer. − Mitt arbete innehöll regelbundet möten som kunde vara rätt enahanda. Då ritade jag allt möjligt i marginalen på möteshandlingar, somliga bilder tyckte jag att var värda att spara och vidareutveckla, säger Räty, numera pensionär. ”Speglingar” kallar Piia Miettinen sin avdelning, den består av ansikten, med ett undantag. Bilderna speglar olika stämningar och känslolägen. − Det här är bilder som kom till medan jag i tre månader bodde hos olika hjälpsamma vänner., säger hon. Naturen är viktig i Tiina Nousiainens målningar, flera av tavlorna är traditionella oljemålningar. − Ibland vill jag återge något i långsam takt, och noggrant, ibland är jag på humör att snabbt ge mig hän åt något abstrakt, säger Nousiainen. (Nina Björkman-Nystén/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 1 februari 2024. Under årets första svenskspråkiga Lovisa bokcafé på Esplanad var Bitte Westerlund gäst. Under intervjun med Thomas Rosenberg berättade Westerlund öppet om sitt liv med Jörn Donner och hur det kändes när hans dubbelliv avslöjades. LOVISA Så gott som varje stol var upptagen när Bitte Westerlund, Jörn Donners änka, besökte Lovisa bokcafé, vilket inte är så konstigt med tanke på hur omskriven boken “J&B. Scener ur ett skenäktenskap” av Philip Teir varit sedan den gavs ut förra året. Enligt Rosenberg är boken både underhållande och lättläst. − Mycket i boken är fortfarande ganska färskt, på gott och ont, säger han. Han och Westerlund diskuterade om hur Donner var som person och hur produktiv han var som bland annat författare. Rosenberg passade dessutom på att skämta om Donners bok “Mammuten”, en tegelsten till bok på över tusen sidor. Jörn Donner dog i början av 2020, och i samband med hans död fick Westerlund reda på att han i över 50 års tid haft ett förhållande med en annan kvinna, kallad “H” i boken. “H” hade besökt Donner under hans sista tid på sjukhuset för att ta farväl, och Westerlund tror att hon var Donners stora kärlek. − Jag hittade sedan över femhundra sparade mejl mellan dem två i hans dator. Jag kunde inte låta bli att läsa dem. Han hade ett dubbelliv och det gjorde mig svartsjuk. Jag plågade mig själv med att läsa mejlen, säger hon. (Elin Lindberg/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 1 februari 2024. Vill du läsa allt totalt lokalt material från Lovisanejden och Lappträsk som Nya Östis skriver om varje vecka? Köp ett lösnummer, platserna där tidningen säljs hittar du här. På samma webbsida finns uppgifter om prenumerationspriser och kontaktformulär. ÖSTNYLAND Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne (Stiftelsen BMR) beviljar 12 miljoner euro i bidrag till projekt och verksamhet som stödjer barn och ungas välmående och framtidstro. Stiftelsens styrelse fattade beslut om utdelningen på sitt möte torsdagen den 25 januari.
Den ansökta summan är högre än någonsin tidigare, 26,5 miljoner euro. Även den beviljade summan, 12 miljoner euro, är rekordhög. Plock bland bidragsmottagare i Östra Nyland: Stödföreningen för Lovisa konst, 7 000 euro för att ordna gratis workshops och kulturevenemang för barn i de lokala skolorna i samarbete med inhemska och internationella artister som vistas i konstnärsresidensen i Lovisa. Dansartesan Beniamino Borghi, 3 000 euro för dansföreställning och workshops med dans och rörelse för elever i årskurs 7–9 i Lovisa och Borgå. Mannerheims barnskyddsförbund, Lovisa, 5 000 euro för julklappar till barn i familjer med ekonomiska utmaningar i Lovisanejden. Föreningen Ukrainalaisten yhdistys Itä-Uudellamaalla, 5 000 euro för TechClub fritidsverksamhet för barn och ungdomar som är intresserade av programmering/kodning, elektronik och robotteknik. Isnäs föräldraförening, 3 000 euro ett konstprojekt i Isnäs skolcentrum för elever och familjer för att skapa ett gemensamt konstverk inspirerat av Mikael Agricola.– NÖ PERNÅ Att sätta upp just “Måsen” av Anton Tjechov är inte det lättaste. Pjäsen innehåller många olika teman och har dessutom ett digert karaktärsutbud.
Handlingen kretsar främst kring den unga och naiva flickan Nina (spelad med stor intensitet av Sandi Bengts), som gärna besöker granngården där den dalande stjärnan Irina Arkadina (Petra Sundqvist i hennes kanske bästa Lurensroll någonsin) bor. Irina Arkadina omger sig av flera olika personer: den olyckliga Masja (Wilma Bäcklund, som med sin blotta närvaro drar blickarna till sig), den berömda författaren Boris Trigorin (spelad av en säker Tage Stam), sonen Konstantin Treplev (Jim Saarinen som gör en fin rolltolkning) med flera. Regissören Tomi Korhonen har lyckats förträffligt med att utnyttja Furuborg som teaterlokal. Den inbyggda scenen används inte alls under föreställningen, utan scenen är flyttad till mitten av golvet med publikens sittande i en cirkel runt scenen. Korhonen har också gjort ett utmärkt jobb med att kombinera rätt skådespelare med rätt rollkaraktär. Spelglädjen hos samtliga är stor och det märks att ensemblen har blivit ett sammansvetsat gäng under repetitionerna. (Elin Lindberg/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 18 januari 2024. Svanvingar, liljor och stenbron pryder tröjan som Alice Bäckman designat. Sedan i höstas har Liljendalbor och andra intresserade kunnat sticka Liljendaltröjan i hennes tappning.
LILJENDAL Hemma i Alice Bäckmans vardagsrum står korgar med garn på golvet och färdiga strumpor ligger på soffbordet. – Alla byar med självaktning borde ha en egen tröja, säger Alice med glimten i ögat. Alice tycker om det kreativa arbetet med att skapa mönster, men den som stickar själv vet att man inte kommer undan matematiken. – Det är inte alltid så självklart med ökningar och antal maskor, jag har nog fått fundera ordentligt flera gånger. Hon fortsätter: – Jag har mina färgpennor och sedan färglägger jag noga en ruta i taget. När jag ritade det här mönstret kände jag hur stressnivån sjönk. Jag har testat på att rita diagrammet digitalt men det har inte alls samma känsla. (Victoria Forsman/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 18 januari 2024. – Det är viktigt att ta hand om sina konstverk på rätt sätt, säger konstinramare Mimosa Elo som ger gamla tavlor ett nytt liv.
LOVISA Flera inramade tavlor är uppradade i Galleri Emilie i väntan på att avhämtas. Galleri Emilie vid Saltbodstorget är ett konstgalleri och en konstnärsateljé, och där finns även en ramverkstad. – Det har varit en bråd tid. Många har på sistone önskat att få sina tavlor inramade, säger fotograf Mimosa Elo som driver galleriet och även erbjuder skräddarsydd inramning. Hon fick upp ögonen för hantverket via konstinramare och fotograf Linda Varoma. – Linda lärde mig hantverket. När hon blev mammaledig och ville sälja sin inramningsverksamhet så nappade jag på tillfället. (Marianne Palmgren/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 4 januari 2024 – Jag har alltid varit en julmänniska. Min man Tsutte har lärt sig uppskatta den finska julen med sin julmat och julseder, , säger Yuki Tazaki. LOVISA Det doftar glögg när Nya Östis medarbetare stiger in genom dörren till Yuki och Tsutomu ”Tsutte” Tazakis hus i Antby. Nya Östis besöker familjen Tazaki för att ta reda på hur man firar julen i en japansk-finsk familj. I hemmet Antby firas en traditionell finsk jul. Glöggen dricks då familjen öppnar julpresenterna. Det är en gammal sed. – Vi gör all julmat från början, absolut inga halvfabrikat. Skinkan tillreder jag i vedspisens ugn. Den får en liten röksmak som vi alla gillar. Skinkan äter vi i tre dagar, sedan får det räcka. Det som blir över använder vi i pytt-i-panna, säger Tsutte. (Gerd Mattsson-Turku/NÖ) Läs mer i Nya Östis dubbelnummer den 21 december 2023. |
Kategorier
Alla
Arkiv
April 2024
GDPR
|