LOVISA Lovisa Föreningar, Borgå Föreningscentral och projektet Järjestöjen sote-muutostuki arrangerar en valpanel med kandidater från Östra Nylands välfärdsområde. Den sänds direkt från Lovisa måndagen den 10 januari kl. 17–18.30.
Frågor som debatteras är: Hur borde välfärdstjänsterna överföras från kommunerna till välfärdsområdet? Hur går det med de tusentals föreningarna inom området och deras verksamhet? Hur går det med frivilligarbetet? Konferencier är Thomas Antas från Lappträsk. I panelen sitter Johanna Aaltonen, SDP, Hanna Lönnfors, SFP, Lisbeth Konttinen, KD, Timo Bonsdorff, PS, Mikko Nieminen, Vänsterförbundet, Silja Metsola, Samlingspartiet och Monika Hämäläinen, Centern. En kandidat från De Gröna torde också ställa upp. Valpanelen och sändningen förverkligas tillsammans med Loviisan Sanomat/Arto Henriksson, Hilding Business Park ja Studio Tulitähti/Tarja Kupias.
0 Comments
Vinterns snötäcke har vuxit småningom, utan ymniga och plötsliga snöfall. Detta har underlättat snöröjningen som har hunnit öppna gator och vägar samt transportera bort snön där det inte finns plats för den. LOVISA Efter flera, men ganska lätta snöfall var snödjupet i östra Nyland i går enligt Meteorologiska institutet cirka tjugotre centimeter. I Lovisa och stadsdelscentra har trafiklederna och allmänna platser kunnat hållas öppna utan egentliga svårigheter. Ett företag som deltar i snöröjningen är J. Hällfors Maskintjänster från Lovisa. Till maskinparken hör enligt firmans företagare Joakim Hällfors två grävmaskiner, tre lastbilar, en hjullastare, en traktor samt en smålastare. – I snöarbetet för staden har jag två hjullastare och en traktor. Förutom mig själv deltar två anställda chaufförer. Den här vintern har gett rätt lämpliga mängder snö. När det snabbt kommer mera än tjugo centimeter blir det problem, bland annat för att personbilarna inte kommer fram utan täpper till gator och vägar, säger Joakim Hällfors. (Jan Heino/NÖ) Läs mer i Nya Östis torsdagen den 13 januari 2022. LEDARE 5.1.2022
Vad är det som gör att Finland, vårt samhälle, särskiljer sig positivt från övriga samhällen? När frågan ställs ska vi komma ihåg att nationer förstås inte ska dras över en kam. Folken består av individer. Alla är unika, har sina särdrag. Men visst har vi också egenskaper som gäller hela vårt samhälle eller åtminstone majoriteten, något som är kännetecknande för oss finländare. Några av dessa kan rentav betecknas som styrkefaktorer. Vi ljuger inte. Att narras och bedra är något som hör till det mest avskyvärda. Hederligheten står fortfarande högt i kurs. Det vi lovar håller vi, också om det ibland krävs oskäliga insatser för att leva upp till sitt löfte. Men en man ska stå för sitt ord, som det finska ordspråket anger. Framför allt, när vi ser vår medmänniska i ögonen och hör hennes bevekande ord litar och tror vi på det som hen säger. Vi finländare litar vanligen på varandra, ibland intill naivitet. Vi går i fällor som gillras på sociala medier. Den som blir lurad på pengar från sitt konto eller aldrig får den beställda produkten känner sig lurad och besviken in i hjärterötterna. Brottsligheten ger tron på tillit törnar. Samtidigt som tilliten är ett fundamentalt element i mänskligt umgänge ska vi så klart skydda oss mot inbrott och andra kriminella övergrepp. Trots riskerna med att lita på en medmänniska är tilliten till varandra en stöttepelare i vårt samhälle. Frivilliga insatser och grannhjälp lever kvar. Å andra sidan sköter var och en sitt och litar på att grannen också gör det. Men om nästan råkar ut för ohälsa eller akuta svårigheter ställer vi upp och hjälper. Ett gott exempel på hur vi ror åt samma håll är skötseln av pandemin. Läkare och sjukvårdare har tänjt sig, lärare kämpat med distansundervisning och familjerna anpassat sig till den svåra situationen. Förhållningsregler efterföljs rätt noggrant. Avsteg från officiella rättesnören både av gemene man och politiker på toppnivå kritiseras med rätta. Med frivillighet och talkoanda kommer vi långt. Om det behövs hårda tag kan vi komma överens om sådana i demokratisk ordning. Få protesterar efter att beslut har fattats. Detta är inte fallet i flera europeiska länder, där massiva polisstyrkor har satts in för att dämpa våldsamma upplopp mot exempelvis utegångsförbud. Något som ibland naggar tron på tilliten i vårt samhälle är det politiska spelet. Den retorik som stundom tillgrips för att ”jag eller mitt parti” ska få ett extra poäng är inte av denna världen. Men politiken är förstås det möjligas konst, och ska inte tas som bästa exempel när det gäller att främja respekten för tillit oss människor emellan. I valet i januari har vi vår chans att ge vår röst till någon som har vårt förtroende, som vi tror att främjar rent spel i politiken. Detta val är nytt och betydelsefullt med många konsekvenser för regionens och dess kommuners välbefinnande. Nu är det skäl att delta så att också Lovisanejden får god representation i Östra Nylands välfärdsområdes fullmäktige. (Jan Heino/NÖ) – Att gå till gymmet ska vara roligt, och undvik träningsmissarna som såväl nybörjare som erfarna ofta gör, säger instruktör Petteri Aaltolainen.
LAPPTRÄSK Stämningen i Klockarens konditionssal är positiv, allt medan instruktör Petteri Aaltolainen ger råd och följer upp att deltagarna gör sitt individuella pass korrekt och på ett tryggt sätt. Den ledda konditionsgruppen är för personer över 65 år och har sammanstrålat två gånger per vecka. – Det är roligt att delta, även om det kändes aningen osäkert att första gången besöka konditionssalen i höstas. Det är ett stort plus att det är gratis att delta. Jag kombinerar styrketräning med att skida på vintern och har också varit på gympa, säger Siv Gustavsson. Nancy Jordas instämmer. Hon påbörjade styrketräningen i höstas. – När man blir äldre blir det allt viktigare att upprätthålla sin muskelstyrka. Utrustningen i gymmet har planerats av en arbetsgrupp bestående av fyra Lappträskbor under ledning av tekniska direktören Kristiina Tikkala. Gymmet är 105 kvadratmeter stor. I salen finns närmare tjugo träningsmaskiner samt två omklädningsrum, toa och duschmöjlighet. (Marianne Palmgren/NÖ) Läs mer i Nya Östis onsdagen den 5 januari 2022. LOVISA Regionförvaltningsverkets beslut att lokaler som används för idrott ska hållas stängda till och med den 10 januari 2022, påverkar förstås också föreningar i Lovisa.
När det gäller ungdomar och barn födda 2004 eller senare finns möjlighet att ordna ledd hobbyverksamhet inomhus. Fotbollsföreningen FC Lovisas ordförande Niclas Mattsson berättar att flera av grupperna ändå väljer att hålla sina träningar utomhus på konstgräsplanen i Fredsby. – Vi har ju den stora fördelen jämfört med många andra föreningar, konstaterar Mattsson. Alla håller igång så gott det går och försöker att tänka positivt. Förstås följer vi myndigheternas anvisningar till punkt och pricka. (Benny Liljendahl/NÖ) Läs mer i Nya Östis onsdagen den 5 januari 2022. |
Kategorier
Alla
Arkiv
April 2024
GDPR
|